Företagens verksamhet har en mängd olika effekter på miljön. Under det senaste decenniet har klimatpåverkan från ett företags verksamhet, produkter och tjänster, eller koldioxidavtryck, blivit en nyckelfråga, men även påverkan på den biologiska mångfalden är en del av debatten. Det finns flera olika metoder för att beräkna klimatpåverkan.
Koldioxidavtrycket mäter klimatpåverkan från ett företags verksamhet, produkter eller tjänster. Det hjälper till att rikta uppmärksamheten mot relevanta frågor och målinriktade åtgärder. Koldioxidavtrycket visar hur mycket globala uppvärmningsutsläpp som genereras under en produkts eller tjänsts livscykel. Beräkningen omvandlar alla klimatutsläpp till den mängd koldioxid som motsvarar deras växthusgaseffekt och uttrycker resultatet i koldioxidekvivalenter (CO2eq). Detta är ett vanligt använt mått på de totala utsläppen av växthusgaser. Beräkningen ger information om hur mycket och i vilken verksamhet ett företag släpper ut. Det finns kalkylatorer och standarder för att beräkna koldioxidavtrycket. De vanligaste i Finland är GHG-protokollet och ISO-standarden.
kan beräkningen av koldioxidavtryck göras på tre olika nivåer eller områden: ' Scope 1: Endast direkta, egenproducerade utsläpp från företaget ingår i beräkningen. Scope 2: Beräkningen omfattar även indirekta utsläpp, t.ex. utsläpp i samband med produktion av köpt energi. Scope 3: Beräkningen omfattar även indirekta utsläpp, t.ex. de anställdas pendling och de logistiktjänster som företaget använder.
definierar principer, krav och riktlinjer för beräkning av koldioxidavtryck. Beräkningen tar hänsyn till produktens hela livscykel. Standarden bygger på två standarder för livscykelräkenskaper (SFS-EN ISO 14040 och SFS-EN ISO 14044). När beräkningar av klimatpåverkan utförs och verifieras med hjälp av ISO-standarderna är de trovärdiga, konsekventa och transparenta. Beräkningen tar inte hänsyn till produktens sociala eller ekonomiska konsekvenser.
Företagen bör utarbeta en långsiktig plan för minskning av utsläppen och övervaka genomförandet. Företag som har åtagit sig att genomföra en vetenskapligt baserad plan för utsläppsminskning har rapporterat om förbättrad lönsamhet, investerarnas förtroende, innovation och varumärkesbyggande samt minskad osäkerhet i fråga om lagstiftning.
Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet har publicerat en guide för att klargöra reglerna för koldioxidmarknaden mellan olika aktörer och minska vilseledande marknadsföring, så kallad greenwashing. I guiden betonas att klimatpåståendena ska vara tydliga, entydiga och kontrollerbara.
Koldioxidavtrycket beskriver positiva klimateffekter för användaren av produkten eller tjänsten. Koldioxidavtrycket talar inte om mängden utsläpp, utan hur mycket utsläpp som kan sparas jämfört med basnivån. Kunden kan välja en produkt eller tjänst utifrån det deklarerade koldioxidavtrycket. För att beräkna koldioxidavtrycket måste basnivån som produkten eller tjänsten jämförs med vara öppet definierad, och en koldioxidavtrycksberäkning och/eller livscykelbedömning måste utföras. Koldioxidavtrycket kan till exempel redovisas som sparade utsläpp vid val av en produkt gjord av återvunnet material jämfört med motsvarande framställd av jungfruliga material.
Mätverktyget för cirkulär ekonomi utvecklat av Ellen MacArthur Foundation hjälper företag att gå över till en cirkulär ekonomi. Verktyget hjälper företaget att identifiera den egna verksamhetens karaktär i förhållande till den cirkulära ekonomin och att kartlägga affärspotentialen i den cirkulära ekonomins omställning. Verktyget producerar ett beräknat värde som beskriver företagets cirkulära ekonominivå. Circulytics, som kräver registrering, passar såväl de som använder material som företag inom tjänstesektorn. Verktyget är på engelska.
Verktyget Circular Transition Indicators (CTI) kan användas för att bedöma implementeringen av den cirkulära ekonomin på nivån för hela företaget, en specifik verksamhet eller produktgrupp. Verksamheten granskas i termer av processer eller material. Verktyget hjälper företaget att förstå sin materialförbrukning och att identifiera möjligheter för den cirkulära ekonomin av material. Verktyget fokuserar på materialflöden, och stödjer inte företagets bredare klimat- eller hållbarhetsarbete.
För att använda verktyget måste uppgifter om företagets energiförbrukning för hela året samlas in. Beräkningen baseras på den standardiserade beräkningen av växthusgasutsläpp enligt GHG-protokollet. Y-förgasaren är mekaniskt enkel, och det är möjligt att använda den utan extern hjälp. Formatet på verktyget är en Excel-tabell i vilken användaren anger sitt företags information.
Climpactor är ett verktyg utvecklat av Teknologiateollisuus ry för att bedöma klimat och social påverkan. Verktyget lämpar sig som sådant inte för ansvarsrapportering, utan det kan användas för att utvärdera flera olika handavtryckseffekter utöver koldioxidavtrycket, såsom exempelvis koldioxidavtryck, cirkulär ekonomi, sysselsättning, välmående och jämställdhet, hälsa och säkerhet, och know-how och innovationer.
Paikallisvoima ry, en påverkansorganisation för fjärrvärmeproducenter, har utvecklat en utsläppskalkylator för energiproduktion som företaget kan lägga till på sin hemsida. Räknaren inkluderar viktiga utsläpp från egen produktion och de beräknas enligt det vanliga GHG-protokollet. Disken används redan av många energiproducerande anläggningar i Finland. Kalkylatorn ger jämförande och informativ information om utsläpp orsakade av energiproduktion i Finland.