Cirkulär ekonomi ordbok

3
6
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
R
S
T
U
V
Y
Z
Ä

 

3 

3D-utskrift (eng. 3D-printing)  

Tredimensionell utskrift eller 3D-utskrift är en process där en virtuell modell omvandlas till ett fysiskt objekt med hjälp av en 3D-skrivare. Utskriftsmaterialet kan vara betong, plast, metall, keramik eller glas. 3D-utskrift kan användas vid tillverkning av reservdelar, inom medicin eller inom textilbranschen.

6 

  1. massutdöende (eng. sjätte vågen av utrotning)

Den sjätte massutrotningen är en våg av utrotning som startade som ett resultat av mänsklig aktivitet, vilket har lett till utrotning av flera arter under holocenperioden, samt försvinnandet av populationerna av de återstående arterna och en minskning av antalet av individer.

A 

Aerob nedbrytning (eng. aerobic degradation; aerobic decomposition) 

Nedbrytning av organiskt material av aeroba mikrober i närvaro av syre. Processen genererar mycket värmeenergi. 

AFOLU-sektorn (eng. AFOLU sector) 

I samband med offentliggörandet av EU:s klimatpaket har det föreslagits att utsläppen från markanvändningssektorn från och med 2031 även ska omfatta utsläpp från jordbruket. Detta skulle kallas AFOLU-sektorn, som enligt kommissionen ska vara klimatneutral senast 2035. Ett mer detaljerat lagstiftningsförslag om AFOLU-sektorn kommer att läggas fram 2025. 

Agenda 2030 (eng. Agenda 2030) 

FN:s agenda för hållbar utveckling, som antogs 2015. Agenda 2030 är ett politiskt bindande dokument för alla länder och innehåller 17 olika mål inom olika områden för hållbar utveckling. 

Se Hållbar utveckling, SDG:s. 

Agroekologisk symbios (eng. agroecological symbiosis) 

Agroekologisk symbios avser ett nätverk av flera gårdar eller andra aktörer som arbetar tillsammans för att uppnå självförsörjning av både energi och näringsämnen. En effektiv återvinning av näringsämnen sparar naturresurser och minskar läckaget av näringsämnen till vattendrag.  

AI (eng. Artificial intelligence) 

Se Artificiell intelligens. 

Anaerob nedbrytning (eng. anaerobic digestion, anaerobic decomposition) 

Nedbrytning av biologiskt material i en anaerob miljö där anaeroba mikrober står för nedbrytningen. Anaerob nedbrytning åtföljs ofta av utsläpp av metan eller en dålig lukt av vätesulfid. Nedbrytningen sker långsamt och producerar lite värme. 

Antropogen (eng. antropogenic) 

Av människan skapad; används för att beskriva växthusgaser som orsakas av mänsklig verksamhet. 

Antropocen (eng. anthroposcene) 

En period i mänsklighetens historia under vilken människan har haft en djupgående inverkan på naturen omkring oss och på klimatförändringarna.

B 

Backstop-teknik (eng. backstop technology) 

Energi utan utsläpp, t.ex. vind- och solenergi, som finns i obegränsad mängd. 

BAT (eng. best available techniques) 

Akronymen BAT står för best available techniques, det vill säga bästa tillgängliga teknologi.  Med BAT avses de mest effektiva, avancerade, tekniskt och ekonomiskt genomförbara produktions- och reningsmetoderna samt metoderna för utformning, konstruktion, underhåll, drift och upphörande av verksamheter som kan förhindra föroreningar från verksamheten och som är lämpliga som grund för miljötillstånd. 

Big data (eng. big data) 

Det finns ingen etablerad svensk översättning av begreppet big data, men ibland används stora datamängder. Ett informationslager som kännetecknas av stor volym, mångfald, komplexitet och snabbhet. I praktiken innebär det att man samlar in, lagrar, distribuerar, hämtar, analyserar och presenterar stora, oorganiserade och ständigt ökande datamängder med hjälp av statistik och informationsteknik.  

Biodiversitet (eng. biodiversity) 

Med biodiversitet eller biologisk mångfald avses mångfalden av levande natur på jorden eller en del av den. Ett vanligt mått på biologisk mångfald är artrikedom, dvs. antalet arter i ett område. Den biologiska mångfalden omfattar också den genetiska variationen inom arter och mångfalden av ekosystem som skapas av arter.  

Biodiversitetsförlust (eng. loss of biodiversity) 

Biodiversitetsförlust är förlusten av biologisk mångfald till följd av mänsklig verksamhet. Global uppvärmning, markanvändning och föroreningar är de grundläggande orsakerna till förlusten av biologisk mångfald. 

Biodynamisk odling (eng. biodynamic cultivation) 

En jordbruksmetod som bygger på hållbar användning av naturresurser. Syftet är att påverka skördarna genom att ta hänsyn till naturliga rytmer, t.ex. genom kompostering, gröngödsling, växtföljd och biodynamiska besprutningar eller preparat. Biodynamiskt jordbruk använder inga bekämpningsmedel eller konstgödsel, vilket är anledningen till att det också kallas naturenlig odling. 

Bioenergi (eng. bioenergy) 

Energi från biobränslen. Bioenergin står för över 80 % av den förnybara energin i Finland och 30 % av landets totala energiförbrukning (2020). 

Se Biobränsle.  

Biologiskt nedbrytbar (eng. biodegradable) 

Ett material som bryts ned genom en biologisk process (anaerobt eller aerobt) till koldioxid och vatten. 

Biokol (eng. biochar) 

Biokol framställs genom pyrolys med hög temperatur och låg syrehalt eller torrdestillation. Detta ger en mycket stor yta och en mycket porös struktur. Det råmaterial som används är biomassa av vegetabiliskt ursprung, vanligtvis trä. Beroende på råmaterialet kan det användas för att förbättra jordmånen och för att rena vatten eller luft. Ett ton biokol kan innehålla upp till 3,7 ton koldioxid. 

Biogas (eng. biogas) 

En metangas (CH4) som bildas när mikrober bryter ner organiskt material under anaeroba förhållanden, t.ex. i gödsel eller avloppsslam. Biogas klassificeras som ett förnybart bränsle.  

Biokemikalier (eng. biochemicals) 

Kemikalier som tillverkas av biobaserade råvaror eller biprodukter för att ersätta fossilbaserade kemikalier. Biokemikalier kan till exempel tillverkas av återvinningsbar och förnybar träbiomassa. Biokemikalier används särskilt inom medicinen. 

Biologiska cykeln (eng. biological cycles) 

Ett kretslopp där biobaserade råvaror och biologiskt nedbrytbara material som tas från naturen så småningom återgår till de naturliga kretsloppen, vilket resulterar i noll avfall. I den biologiska cykeln kan biomaterial återanvändas i tillverkningsprocesser eller för ny användning. Dessutom kan den biogas som produceras under processen användas för energiproduktion. 

Biomassa (eng. biomass) 

Inom biologin avser biomassa den totala vikten av alla levande varelser på en given yta. Den kan också vara ett organiskt råmaterial i produktionen och uttrycks i antingen färsk- eller torrvikt. 

Biom (eng. biome) 

Biom är en ekologisk term för storskaliga ekosystemsammansättningar som bildas av samspelet mellan organismer och deras fysiska miljö, t.ex. jordmån och klimat. De vanligaste biomerna är följande: 

– Tundra 

– Kalltempererad barrskog (taiga) 

– Varmtempererad lövskog 

– Gräsmarker (omfattar prärie, stäpp och pampas). 

– Hårdbladsvegetation eller medelhavsvegetation 

– Öken 

– Tropisk regnskog 

Dessutom kan vattenförekomster också klassificeras som biom. Man kan till exempel grovt skilja mellan sötvatten och saltvatten. 

Bioplast (eng. bioplastic) 

En bioplast är en plast som helt eller delvis består av förnybara naturliga råvaror. Bioplaster kan också modifieras av naturliga polymerer. Bioplast innebär inte automatiskt en biologiskt nedbrytbar produkt, utan anger bara att en del av produkten är tillverkad av biobaserade råvaror.  

Bionik (eng. bionics) 

En disciplin som studerar de funktioner som evolutionen har utvecklat i naturen och bearbetar dem till industriella tillämpningar som gynnar människan. Även känd som biomimetik. 

Biobaserat material (eng. bio-based material) 

Baserat på biomassa eller organiskt råmaterial (t.ex. cellulosa, sockerrör, majs). Biobaserat är dock inte samma sak som biologiskt nedbrytbart eller komposterbart. 

Biobränsle (eng. biofuell) 

Bränsle som tillverkas av biomassa, dvs. organiskt material. De vanligaste biobränslena är bioetanol, biodiesel och träflis. Ett bränsle är förnybart om den växtlighet som används för att producera det bibehålls eller återplanteras. Biobränslen i den cirkulära ekonomin produceras av avfall eller sidoströmmar. Energin från biobränslen kallas bioenergi. 

Se bioenergi, avfallsström, sidoström. 

Bioremediering (eng. bioremediation) 

Bioremediering är användningen av biologiska organismer, t.ex. bakterier, svampar eller växter, för att sanera förorenad mark. Vid biologisk sanering används ofta även mikrober. 

Bioekonomi (eng. bioeconomy) 

Inom bioekonomin används förnybara resurser för att producera livsmedel, energi, produkter och tjänster. Den bygger på en hållbar användning av resurser för att producera produkter och tjänster med hjälp av de tekniskt och ekonomiskt mest avancerade lösningarna. 

Begreppet bioekonomi är ganska brett. Bioekonomin kan delas in i följande underavdelningar: 

– Grön bioekonomi 

– Gul bioekonomi 

– Blå bioekonomi 

Se BAT. 

Biotop (eng. biotope) 

En biotop, eller livsmiljötyp, är en livsmiljö för organismer där de viktigaste miljöfaktorerna är likartade och där biota därför är av en viss typ. Varje biotop innehåller organismer som är typiska för den biotopen. Indelningen av miljön i olika biotoper återspeglar antagandet att en viss typ av miljö är en förutsättning för att en viss art ska trivas. 

Bumerangeffekten (eng. boomerang effect) 

Se Återflödeseffekten.

C 

CINEA (eng. CINEA) 

Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö. 

Cleantech (eng. Cleantech) 

Cleantech omfattar all teknik, alla produkter, tjänster, processer och slutna system som främjar en hållbar användning av naturresurser och förebygger eller minskar affärsverksamhetens negativa miljöpåverkan. Cleantech-lösningar maximerar energi-, material- och vatteneffektiviteten, både ekonomiskt och tekniskt. Samtidigt minskar de utsläppen. De kan vara till för företag, individer och samhällen. 

CO2-ekvivalenter (eng. CO2-equivalent) 

En måttenhet som uttrycker inte bara koldioxidutsläpp utan även andra betydande utsläpp av växthusgaser, men som mäts tillsammans i denna enhet. Exempelvis beskrivs koldioxidfotavtrycket i koldioxidekvivalenter. 

Jfr. Koldioxidavtryck, GWP. 

Cruelty-free certifikat (eng. cruelty free sertificate) 

Ett intyg som garanterar att produkten inte har testats på djur. 

D 

Dematerialisering (eng. dematerialization) 

Dematerialisering innebär att produktionen blir effektivare, dvs. att fler varor och tjänster produceras med mindre resurser. Syftet med dematerialisering är att minska de miljöskador som orsakas av produktion och konsumtion av en produkt. 

Depolymerisering (eng. depolymerization) 

En process som omvandlar en polymer till dess monomer(er) eller monomerblandning. Processen drivs av en ökning av entropin. 

Digital inföding (eng. digital native) 

En generation som har ett särskilt starkt förhållande till digital teknik. Digital inföding hänvisar antingen till generation Y född mellan 1980 och 1995 eller alternativt till de så kallade millennials, generation Z född mellan 1996 och 2010. 

Se Millennials, Generation Z. 

Digitalisering (eng. digitization) 

Konvertering av analoga data till digitalt format, vilket till exempel kan innebära att pappersdokument skannas och konverteras till elektroniska PDF-dokument. 

Nerväxt (eng. degrowth thought) 

Ekonomisk kalkyl eller principen om rimlighet, ett kritiskt perspektiv på den ekonomiska tillväxtens, kapitalismens och överkonsumtionens företräde och en politisk, ekonomisk och social rörelse. Den är ofta baserad på miljötänkande och uppmuntrar till en minskning av produktion och konsumtion, dvs. en krympande ekonomi, eftersom överkonsumtion anses orsaka långsiktiga miljöproblem och sociala ojämlikheter.  

Downcycling (eng. downcycling) 

Downcycling (ibland används begreppet nedvinning på svenska) är motsatsen till upcycling, där en värdefull produkt omvandlas till ett mindre värdefullt material eller där material som kan användas för ett annat ändamål återvinns från produkten. Ett typiskt exempel på downcycling är plast som återvinns till ett nytt material, varvid plasten förvandlas till en mindre hållbar plast. Ett annat exempel är att återvinna en polyesterskjorta till polyestergarn. Garnet uppfattas som mindre värdefullt än den ursprungliga skjortan. 

Se upcycling. 

Downshifting (eng. downshifting) 

Downshifting (ibland används begreppet nedväxling på svenska) är ett sätt att leva som betonar enkelhet, klarhet och långsamhet (slow life eller att leva långsamt). Det är motsatsen till en karriärorienterad och upptagen livsstil. Downshifting syftar till att förbättra livskvaliteten genom att minska arbete och konsumtion. Dess framväxt som livsstil bland unga vuxna kan ses som en protest mot det moderna samhällets materialistiska, prestationsinriktade mentalitet.  

Due diligence (eng. due diligence) 

På svenska används begreppet due diligence (företagsbesiktining) endast inom affärsvärlden och vanligtvis endast i den snävare betydelsen att den tilltänkta köparen granskar målet. Detta är en preliminär identifiering av de risker och åtaganden som är förknippade med transaktionen. 

E 

Grundförutsättning (eng. prerequisite) 

Något som måste finnas eller vara klart innan något annat händer. 

Etisk (eng. ethical) 

Grundläggande begrepp och principer om mänsklig värdighet. Ekologiska produkter och tjänster betraktas som etiska. 

Etisk konsumtion (eng. ethical consumption) 

Att köpa produkter eller tjänster från företag och sammanslutningar som följer etiska metoder och principer. 

Tid för utarmning (eng. depletion time) 

Den tid som återstår innan en viss resurs är uttömd. Se även naturresurser. 

Ekodesign (eng. ecodesign) 

Design som integrerar miljöhänsyn i produktutvecklingen. Ekodesign kan tillämpas på både produkt- och tjänstedesign. Vid ekodesign används miljökunskap för att skapa innovativa uppfinningar eller sätt att göra saker på ett mindre miljöskadligt sätt.  

Ekoenergi (eng. ecoenergy) 

En europeisk miljömärkning för energi som drivs av olika europeiska miljöorganisationer. I Finland förvaltas och underhålls miljömärket av Finlands Naturskyddsförbund (FNF). Det tilldelas energi som producerats från förnybara energikällor enligt vissa kriterier. Syftet med miljömärkning är att vägleda konsumenterna i deras energival och att öka medvetenheten om energiproduktionens miljöpåverkan. 

Ekologiskt fotavtryck (eng. ecological footprint) 

Det ekologiska fotavtrycket beskriver den arealmark och vatten som behövs för att producera den mat, de material och den energi som en person eller grupp av människor förbrukar och för att ta hand om det avfall som uppstår. Enligt miljöorganisationen WWF överskrider mänsklighetens ekologiska fotavtryck redan planetens bärkraft med mer än 25 %. Måttenheten för det ekologiska fotavtrycket är global hektar (gha). 

Se miljöavtryck. 

Ekologisk bärkraft (eng. ecological capacity) 

Den övre gränsen för det tryck som konsumtion, produktion, avfall och annan mänsklig verksamhet utövar på naturen.  

Se Jordens ekologiska bärkraft. 

Ekologisk hållbarhet (eng. ecological sustainability) 

En av de fyra dimensionerna av hållbar utveckling. Kärnan i ekologisk hållbarhet är bevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemens funktion samt anpassningen av människans ekonomiska och materiella verksamhet till naturens långsiktiga motståndskraft. Försiktighetsprincipen är central för ekologisk hållbarhet. 

Se biologisk mångfald, ekosystem, hållbar utveckling, försiktighetsprincipen. 

Ekologisk kompensation (eng. ecological compensation) 

Ekologisk kompensation är ett sätt att skydda den biologiska mångfalden. Syftet med ekologisk kompensation är att kompensera för mänskliga skador på den biologiska mångfalden som orsakats av till exempel byggprojekt och resursutvinning. Kompensation innebär att den biologiska mångfalden förstärks någon annanstans än i det område som försämrats.  

Ekologiskt handavtryck (eng. ecological handprint) 

Det ekologiska handavtrycket bygger på livscykeltänkande och hjälper produkttillverkare att tänka på hur produkten minskar fotavtrycket, eller miljöpåverkan, hos slutanvändaren, kunden eller kundens kund.  I stället för att suboptimera ser man till hela produktkedjan, från råvaruanskaffning och användning till produktion, produktanvändning, bortskaffande och återvinning samt slutligt bortskaffande av det avfall som produkten genererar. 

Se kolhandavtryck. 

Ekologisk ryggsäck (eng. ecological rucksack) 

Den ekologiska ryggsäcken är den totala mängden naturresurser som används för att skapa en produkt eller tjänst i termer av vikt, dvs. produktens faktiska vikt, dvs. den mängd naturresurser som produkten kräver, material- och energikostnader i alla skeden av produkten, inklusive transport, användning, bortskaffande och så vidare. Beräkningen omfattar även produktens dolda flöden och sidoflöden.  

Det finns fem olika grupper av ekologiska ryggsäckar: 

– livlösa eller abiotiska basmaterial 

– grundläggande levande material 

– landmassor från jordbruk och skogsbruk 

– vatten 

– luft och dess beståndsdelar  

Ekoturism (eng. ecotourism)  

Se hållbar turism. 

Ekologisk byggnadsteknik (eng. ecological construction) 

Innebär att man bygger på ett sätt som orsakar så lite skada på miljön som möjligt. När man bedömer en byggnads miljöpåverkan måste man ta hänsyn till hela byggnadens livscykel, från tillverkningen av byggmaterial och själva byggandet till användningen av byggnaden och slutligen dess rivning. 

Ekosystem (eng. ecosystem) 

En funktionell helhet som består av samverkande organismer och deras icke-levande miljö som lever i ett sammanhängande naturområde. 

Ekosystemtjänster (eng. ecosystem services) 

Materiella eller immateriella varor eller processer som produceras av biologisk mångfald och fungerande ekosystem, uppdelade i fyra kategorier: 

– produktionstjänster (t.ex. livsmedel, vatten, läkemedel, byggnadsmaterial) 

– underhållstjänster (t.ex. fotosyntes, återvinning av näringsämnen, jordbildning). 

– regleringstjänster (t.ex. klimatreglering, vattenrening, luftrening). 

– kulturella tjänster (t.ex. estetik, rekreation, inspiration) 

Ekoeffektivitet (eng. eco-efficiency) 

Med ekoeffektivitet avses verksamhet som syftar till att tillhandahålla tjänster och välbefinnande med minsta möjliga miljöpåverkan och med mindre förbrukning av naturresurser. 

Ekobalans (eng. eco-balance) 

En balansräkning som identifierar de material- och energiflöden som är förknippade med en produkt eller verksamhet i termer av råvaruanvändning och miljöpåverkan. 

Ekoentreprenör (eng. eco-entrepreneurship) 

Entreprenörskap för hållbar utveckling och en grön ekonomi samt användning av naturresurser, med stöd av färdigheter som utnyttjar nya innovationer. 

Slutet av livscykeln (eng. end of life cycle) 

Produktens utgångsdatum och utgångspunkten för återanvändning, återvinning eller slutligt bortskaffande. 

Livscykelkonsekvensbedömning (eng. life cycle impact assessment, LCIA) 

I en livscykelkonsekvensbedömning klassificeras, beskrivs och värderas den information som erhållits från livscykelinventeringen som en del av livscykelbedömningen. 

Se livscykelbedömning, livscykelinventering. 

Livscykel (eng. life cycle) 

Hänvisar till en produkts eller tjänsts livscykel och tar hänsyn till alla stadier som en produkt eller tjänst genomgår under sin livscykel: råvaruanskaffning, bearbetning, produktion, användning, uttjänta produkter och transport. Dematerialisering och immaterialisering används för att utforma en mer miljövänlig livscykel. 

Se dematerialisering, immaterialisering. 

Livscykeltänkande (livscykeltänkande) 

Den grundläggande principen för livscykeltänkandet är att en produkts miljöpåverkan inte bara ska omfatta de direkta effekterna av tillverkningsprocessen utan även de indirekta effekterna, dvs. all miljöpåverkan som uppstår i olika skeden av produktens livscykel, före och efter tillverkningen. Syftet är att fastställa den totala påverkan från produktens tillverkning och användning. 

Livscykelanalys (eng. life cycle assessment, LCA) 

I en livscykelanalys undersöks en produkts eller tjänsts miljöpåverkan från det ögonblick då den tas fram till dess att den kasseras. Livscykelanalysen består av följande steg: fastställande av mål och räckvidd för livscykelanalysen, inventering av livscykeln, bedömning av livscykelpåverkan och tolkning av resultaten av livscykelanalysen, som kombinerar resultaten av ovanstående steg och presenterar eventuella slutsatser och rekommendationer. Verktyget kan också användas för att jämföra olika produkters miljöprestanda. 

Se livscykelinventering, livscykelkonsekvensbedömning. 

Livscykelhantering ((eng. life cycle management, LCBM) 

Livscykelhantering är integrering av livscykeltänkande i beslutsfattandet. 

Livscykelinventering (eng. life cycle inventory; LCI) 

I en livscykelinventering identifieras de material- och energiflöden som är förknippade med en produkt eller verksamhet när det gäller råvaruförbrukning och miljöpåverkan som en del av en livscykelanalys. 

Se livscykelanalys. 

Livscykelkostnadsanalys (eng. life cycle cost) 

Livscykelkostnadsanalys är en metod för att uppskatta den ekonomiska effekten av en produkt eller ett system under dess livscykel. Kostnader uppstår till exempel vid produktion av råmaterial, tillverkning, bearbetning, lagring, transport, användning, underhåll och reparation av material samt återvinning och bortskaffande av avfall. 

Livscykelmodell (Eng. life cycle model) 

En uppsättning kontrakt där utformning, konstruktion och underhåll av en byggnad upphandlas som en enda enhet. Det är den finska motsvarigheten till den internationella upphandlingsmodellen Public Private Partnership, PPP. 

NTM-centralen (eng. Centre for Economic Development, Transport, and the Environment) 

Närings-, trafik- och miljöcentralen sköter centralförvaltningens regionala genomförande- och utvecklingsuppgifter i Finland. NTM-centralerna utvecklar och stöder en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd och ansvarar bland annat för beviljandet av markanvändningstillstånd. 

Avfall till energi (eng. waste-to-energy) 

Se energispill. 

Energiförbränning av avfall (eng. Waste-to-energy) 

Blandat avfall är sorterat avfall som förbränns i ett kraftverk för att producera värme och el. 

Energieffektivitet (eng. energy efficiency) 

Förbättra energieffektiviteten genom att minska energiförbrukningen vid produktion av tjänster, output och produkter. Energieffektivitet är en del av klimatpolitiken. 

Energiskatt (eng. energy tax) 

Energiskatten är en miljöskatt på energimaterial, produktion och konsumtion. I Finland omfattar energiskatterna grundskatter och tilläggsskatter på transportbränslen, lätt och tung eldningsolja, kol, torv, naturgas och elektricitet samt ersättningar för försörjningstrygghet. 

Förutspå (eng. anticipate; forecast) 

Med framtidsforskning försöker man identifiera de faktorer som kommer att påverka framtiden, identifiera alternativa framtidsutsikter och fastställa åtgärder för att uppnå den önskade framtiden. 

Restaurering (eng. restoration) 

Restaurering är ett sätt att påskynda processen att återställa en av människan skapad miljö till dess naturliga tillstånd eller så nära det som möjligt. Det är en process för att återställa en skadad naturresurs biologiskt, strukturellt och funktionellt. 

Avfallssortering (eng. waste sorting) 

Insamling av en viss del av avfallet separat och för sig självt från andra typer av avfall.  

Prefabricering (eng. prefabrication) 

Tillverkningsstadiet för en industriell produkt. Prefabricering kan t.ex. vara en konstruktionsmetod där delar av en färdig sammansättning byggs i en fabrik, verkstad eller annan byggnadsplats innan den slutliga produkten monteras eller byggs.  

Europeiska unionen (eng. European union) 

Europeiska unionen är en ekonomisk och politisk union med 27 europeiska länder. 

Europeiska kommissionen (eng. European comission) 

Europeiska kommissionen är Europeiska unionens verkställande organ. Den leds av 27 kommissionsledamöter, varav en är kommissionens ordförande. 

Europarätt (eng. EU law) 

Rättsliga bestämmelser som antagits av Europeiska unionen och godkänts av medlemsstaterna. 

Jfr. Europeiska unionen. 

REACT-EU (eng. REACT-EU funding) 

Europeiska unionens REACT-EU-finansieringsinstrument (Recovery Assistance to Cohesion and European Territories) kommer att utvidga kris- och efterkrisåtgärderna genom investeringsinitiativ för att mildra effekterna av räntekrisen, samtidigt som man stöder social sammanhållning och klimatmål. 

Jfr. Europeiska unionen.  

F 

Finlex (eng. Finlex) 

En elektronisk databas som innehåller finsk lagstiftning, rättspraxis, ministeriers och centrala myndigheters beslut och förordningar, fördrag och regeringspropositioner. 

Fit for 55-paketet (eng. Fit for 55 package) 

Klimatpaketet ”Fit for 55” är ett stort paket med förslag till klimat- och energilagstiftning som kommissionen offentliggjorde den 14 juli 2021. Paketet svarar på frågan om vad EU behöver göra för att uppfylla sina mål att minska utsläppen med minst 55 procent till 2020. Fit for 55-paketet innehåller 13 lagstiftningsförslag, varav åtta stärker befintliga lagstiftningsinstrument och fem är helt nya förordningar.  

Fytoremediering (eng. phytoremediation) 

Fytoremediering är användningen av växter för att rena förorenad jord, avloppsvatten eller inomhusluft. 

G 

Geodiversitet (eng. geodiversity) 

Geodiversitet, eller geologisk mångfald, består av berg och jord och variationen i geologiska processer och landformer, tillsammans med klimatfaktorer. Den är en del av den biologiska mångfalden tillsammans med den biologiska mångfalden. 

Global hektar (GHA) 

En global hektar är en hektar mark med en ekologisk produktivitet som motsvarar jordens genomsnittliga produktivitet. 

Den gröna given (eng. The green deal) 

I kommissionens Den europeiska gröna given som offentliggjordes i december 2019, anges hur man ska uppnå klimatneutralitet till 2050. 

Green living (eng. green living) 

En livsstil som syftar till att minska koldioxidavtrycket genom att bland annat ändra energiförbrukning, kost och motion. 

GRI (eng. global reporting initiative) 

GRI-standarden är en internationell riktlinje för hållbarhetsrapportering som är utformad för att hjälpa till att definiera det innehåll som ska rapporteras och ge vägledning om hur informationen ska presenteras. GRI:s mål är att skapa en allmänt accepterad och global strategi för rapportering av företagsansvar. 

GWP (eng. global warming potential) 

Den faktor för växthusgaser som används vid beräkningen av koldioxidekvivalenten. 

H 

Sällsynta jordartsmetaller (eng. rare earth element, REE) 

Ämnen med exceptionella kemiska och fysikaliska egenskaper. De förekommer i mycket låga koncentrationer, aldrig ensamma eller blandade med olika mineraltyper, och är därför ekonomiskt svåra att få fram.  

Kolinbindning (eng. carbon sequestration) 

Kolinnehållande ämnen binds huvudsakligen i marken och i marina kolförråd. Förändringar i deras förmåga att binda kol påverkar den globala växthusgascykeln. Växter binder till exempel kol genom fotosyntesen. 

Se kolsänka, kolförråd. 

Koldioxidbudget (eng. carbon budget) 

Koldioxidbudgeten avser den mängd koldioxidutsläpp som mänskligheten fortfarande kan släppa ut, samtidigt som den globala uppvärmningen begränsas till en viss gräns, t.ex. 2 grader jämfört med det förindustriella klimatet. 

Koldioxidfotavtryck (eng. carbon footprint) 

Klimatfördelarna med en produkt, process eller tjänst, dvs. potentialen för utsläppsminskning för användaren. Den kan skapas av regeringar, företag, sammanslutningar och enskilda personer. Betona den positiva inverkan på utsläppen i framtiden. På svenska används koldioxidavtryck eller koldioxidfotavtryck. 

Koldioxidneutralitet (eng. carbon neutrality) 

En produkt, ett företag, en kommun eller en regering som producerar endast så mycket koldioxid som den kan binda. Koldioxidavtrycket från en koldioxidneutral produkt är noll under hela dess livscykel. Finland strävar efter att vara koldioxidneutralt år 2035. Dessutom kan kommunerna sätta upp mål för koldioxidneutralitet för sig själva. 

Koldioxidneutral cirkulär ekonomi (eng. carbon neutral circular economy) 

Ett koldioxidneutralt ekonomiskt system, dvs. ett nettoneutralt ekonomiskt system som är anpassat till planetens bärkraft. 

Kolsänka (eng. carbon sink) 

Kolsänkan (eller koldioxidsänkan) beskriver ökningen av kolförrådet. Kolsänkan består av alla de processer i naturen som binder mer kol än de släpper ut i atmosfären. Förändringar i kolsänkorna har betydande effekter på utsläppen av växthusgaser i atmosfären. När en kolsänka förstörs blir den en källa till koldioxidutsläpp.  

Naturliga kolsänkor är bland annat 

– haven (absorberar ungefär hälften av utsläppen) 

– skogar och vegetation (fotosyntes) 

– glaciärer 

– jord (små mängder, jordbruksmark är vanligtvis en kolkälla)  

Se även kolbindning och kolförråd. 

Koldioxidrisk (eng. carbon risk) 

Risker för företagens, investerarnas, städernas och regeringarnas verksamhet och förmögenhet till följd av åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Flera lösningar inom den cirkulära ekonomin minskar kolrisken. 

Kolinlagring (eng. carbon storage) 

Kolet binds, till exempel i skogar, så att det inte hamnar i atmosfären. Kolförrådets storlek förändras när kolsänkorna, dvs. förmågan att lagra kol, förändras. Skogarnas förmåga att lagra kol beror bland annat på skogsträdens ålder; gamla, mogna stockar och ekosystemet i en gammal skog lagrar mer kol än unga, snabbväxande skogar. 

Se kolbindning, kolsänka. 

Horisontell återvinning (eng. horizontal recycling) 

En metod för återvinning av material som gör det möjligt att återanvända materialet i en liknande verksamhet som tidigare. 

Hybridfordon (eng. hybrid vechile) 

Ett fordon som använder andra bränslen än oljebaserade bränslen. Den andra energikällan för ett hybridfordon är vanligtvis elektricitet.  

Hydrogenering (eng. hydrogenation) 

En kemisk reaktion där en molekyls omättade dubbel- eller trippelbindningar förenas med väte. 

Välgörenhet (eng. charity) 

Välgörenhet innebär att man hjälper andra utan att i första hand sträva efter sina egna intressen. 

Återvinningsbart material (eng. recoverable or/and recyclable material) 

Avfall som kan återanvändas antingen som sådant eller som råmaterial för en annan produkt. Se även återvunnen produkt/återvunnet material. 

I 

Kontroll av luftkvalitet (eng. air-quality control) 

Förbränningsprocessen genomförs på ett sådant sätt att föroreningsnivåerna ligger på en acceptabel nivå. Åtgärder för att kontrollera luftkvaliteten och avlägsna föroreningar omfattar användning av katalysatorer, skrubber och elektrofilter. 

Klimatångest (eng. climate anxiety) 

Klimatångest är en del av ett bredare fenomen, nämligen miljöångest. Klimatångest innebär svåra känslor som orsakas av miljöproblem och hotet om dem. 

Klimatlagstiftning (eng. climate law) 

Våren 2021 nåddes en överenskommelse om en europeisk klimatlag. Klimatlagen gör klimatneutralitetsmålet för 2050 och målet för utsläppsminskningen 2030 på minst 55 procent juridiskt bindande. 

Klimatförändring (eng. climate change) 

Intensifieringen av växthuseffekten. Klimatförändringen är en del av en komplex väv av miljö- och hållbarhetsproblem och en konsekvens av mänsklig verksamhet. Klimatförändringarna är en följd av den globala uppvärmningen och den därav följande ökningen av extrema händelser som kraftiga regn, torka och stormar.  

Begränsning av klimatförändringen (eng. climate change mitigation) 

De länder som undertecknat FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) arbetar för att förhindra de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringarna genom att komma överens om att begränsa den genomsnittliga ökningen av den globala yttemperaturen till mindre än 2 °C över den förindustriella nivån. 

Anpassning till klimatförändringar (eng. climate change adaption) 

Anpassning till klimatförändringar avser både politiska och praktiska åtgärder som vidtas av olika aktörer för att minska, förbereda sig för och anpassa sig till klimatförändringens olika effekter och risker. Anpassningen syftar till exempel till att minska risken för människor eller den potentiella ekonomiska skadan av effekterna. 

Klimatfinansiering (eng. climate funding) 

Med klimatfinansiering avses offentlig och privat finansiering för att bekämpa eller anpassa sig till klimatförändringen på lokal, nationell och internationell nivå.  

Klimatrisk (eng. climate risk) 

Risker för näringslivet och samhället i stort till följd av klimatförändringens direkta eller indirekta effekter. Direkta effekter är t.ex. torka på grund av väderhändelser, medan indirekta effekter är minskad avkastning på grödor på grund av torka och den därav följande ökningen av livsmedelspriserna.  

Klimatsmart jordbruk (eng. climate-smart agriculture) 

Klimatsmart jordbruk är en strategi som vägleder åtgärder för att omvandla jordbrukssystemet till gröna och klimatsmarta metoder. Syftet är att bidra till att öka den hållbara jordbruksproduktiviteten, anpassa jordbruket till klimatförändringarna och minska utsläppen av växthusgaser. 

Image (eng. Image) 

En uppfattning eller idé om hur ett företag är: om det är pålitligt, om dess produkter är bra, om det är moraliskt riktigt. 

Immaterialisering (eng. immaterialization) 

Immaterialiseringen omfattar begreppet produkt som en tjänst som uppfyller ett mänskligt behov. Behovstillfredsställelsen ersätts av immateriella varor.  

Impact-affärsmodell (eng. impact business model) 

En affärsmodell som är utformad för att skapa positiva sociala och/eller miljömässiga effekter. 

Inkluderande (eng. inclusive) 

Omfattande, inkluderande, delaktig, integrering i samhället och samhället. 

Integration (eng. integration) 

Integration innebär att man kombinerar eller samlar två separata saker till en enda enhet. 

Integrerat ansvar (eng. integrated responsibility) 

Hållbarhet är en integrerad del av både företagets strategi och åtgärder. 

Inventarieanalys (eng. inventory analysis) 

Det första steget i en livscykelbedömning av en produkt, där nödvändig information samlas in för hela produktsystemet, kopplat till material- och energiflöden. 

Investering (eng. investment) 

Inköp av maskiner, utrustning eller fastigheter för produktion. Investeringar används under flera år och säljs inte till kunden. 

IPPC (eng. IPPC) 

Förkortning för Intergovernmental Panel on Climate Change. Det är en mellanstatlig panel för klimatförändringar vars syfte är att analysera vetenskapligt framtagna uppgifter om klimatförändringar för nationellt och internationellt beslutsfattande. 

Frikoppling (eng. decoupling) 

Separera de hittills sammanlänkade frågorna så att de kan genomföras oberoende av varandra. Till exempel genom att frikoppla upplevt välstånd och ekonomisk tillväxt från resursförbrukning. Vid relativ frikoppling ger ekonomisk tillväxt mindre utsläpp än tidigare, och vid absolut frikoppling minskar utsläppen totalt sett samtidigt som ekonomin växer. 

Universell design (eng. design for all, DfA) 

Resultatet av designen är en mångsidig produkt eller tjänst som kan användas av många olika användare och miljöer. Processen tar hänsyn till jämlikhet, mångfald och integration. 

IoT (eng. internet of things) 

Sakernas Internet är ett nätverk av anslutna föremål, enheter och fordon. Det förväntas minska onödigt arbete och onödiga kostnader, öka effektiviteten, förbättra konkurrenskraften och möjliggöra nya verksamheter och tjänster. 

IUPAC (Internationella unionen för ren och tillämpad kemi)  

Internationella unionen för ren och tillämpad kemi 

J 

Delningsplattform (eng. sharing platform) 

Delningsplattformen gör det möjligt för konsumenter och företag att enkelt låna ut, hyra ut, sälja eller på annat sätt dela med sig av sina egna resurser, t.ex. varor, lokaler och färdigheter. Det är också en av affärsmodellerna i den cirkulära ekonomin, där man ofta använder digitala tjänster för att effektivisera användningen av överskottskapacitet och resurser. 

Se affärsmodeller för cirkulär ekonomi. 

Delningsekonomi (eng. shared economy) 

En delningsekonomi är en kollektiv eller gemensam ekonomi där varor delas, lånas eller hyrs ut i stället för att ägas. En mängd olika digitala plattformar och tillämpningar gör det möjligt att genomföra den på en praktisk nivå i modern tid. Delningsekonomin gör effektiv användning av underutnyttjade tillgångar, ökar produkternas användningsgrad och gör att vi kan minska behovet av jungfruliga och nya produkter. Delningsekonomin kallas ibland också för samkonsumtion. 

Kollektivtrafik (eng. public transportation; public transit; mass transit) 

Ett system där passagerarna inte reser i sina egna fordon. Kollektivtrafiken omfattar tåg- och busstrafik samt färjor, tunnelbanor och spårvagnar. Kollektivtrafik anses vara ett mer miljövänligt transportmedel. 

Yttrande (eng. declaration) 

Ett icke-bindande politiskt uttalande från ministrar som deltar i ett viktigt möte. 

Avfall (eng. waste) 

Ett ämne eller en vara som innehavaren har tagit ur bruk, avser att avveckla eller är skyldig att avveckla. Avfall är ett av människan skapat begrepp, eftersom det inte finns något avfall i naturen, allt återvinns och återanvänds i ett kontinuerligt kretslopp av materia. 

Avfallshierarki (eng. waste hierachy) 

Avfallshierarkin avser prioriteringsordningen för avfallshanteringen. Enligt avfallslagstiftningen måste avfallshierarkin respekteras i all verksamhet så långt det är möjligt. Prioritet måste ges åt att minska mängden och skadligheten av det avfall som uppkommer.  

Avfallshantering (eng. waste management) 

Avfallshantering är en grundläggande tjänst som påverkar medborgarnas hälsa och livsmiljö och är en del av samhällets infrastruktur. Avfallshanteringens fokus flyttas från traditionell deponering till återvinning och annan nyttig användning. Andra avfallshanteringsmetoder är förbränning, kompostering och minskning av avfallet.  

Avloppsvatten (eng. waste water) 

Vatten som kan orsaka miljöförstöring. Rening av avloppsvatten regleras av miljöskyddslagen

K 

Förgasning (eng. gasification) 

Vid förgasning omvandlas fast biomassa med hjälp av en termisk process till en gasformig produkt som kan vidareförädlas till förnybara kemikalier, biobränslen för transport, elektricitet och värme. 

Kaizen (eng./jpn. kaizen) 

En japansk strategi för ständiga förbättringar som bygger på följande principer: bra produktion ger bra resultat, lära sig genom att se, kommunicera med data, hantera fakta, identifiera och åtgärda grundorsakerna till problem och arbeta som ett team. 

Lönsamhet (eng. viability) 

Skillnaden mellan företagsinkomster och företagskostnader. 

Kaskadprincipen (eng. cascading principle) 

Prioritera användningen av råvaror för att främja resurseffektivitet. Till exempel görs trä först till produkter med högre förädlingsvärde som återanvänds eller återvinns, och först sist används det för energi. 

Växthuseffekten (eng. greenhouse effect) 

Atmosfärens förmåga att absorbera värmestrålning som reflekteras från jordytan. Denna isolerande förmåga innebär att värmen inte åker ut i rymden.  

Växthusgaser (eng. greenhouse gases) 

De viktigaste naturligt förekommande växthusgaserna i atmosfären är följande 

– vattenånga (H2O) 

– koldioxid (CO2) 

– metan (CH4) 

– dikväveoxid (N2O) 

– ozon (O3) 

Dessutom freoner och fluorerade växthusgaser, som huvudsakligen används i kyl- och luftkonditioneringsutrustning, värmepumpar, elektriska ställverk, brandskydd, cellplaster, aerosoler och lösningsmedel. 

Inventering av växthusgaser (eng. greenhouse gas inventory) 

FN:s klimatavtal, Kyotoprotokollet och EU:s system för övervakning av växthusgaser kräver årlig övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp. 

Växthusgasutsläpp (eng. greenhouse emissions) 

Utsläpp avser i allmänhet växthusgaser som orsakar global uppvärmning. 

Urbanisering (eng. urbanization) 

Ett socialt fenomen där andelen av befolkningen som bor i städer ökar som andel av den totala befolkningen. Urbanisering är en av megatrenderna. Jobb och bättre försörjningsmöjligheter lockar främst människor att flytta till städerna. Urbanisering kallas också för urbanisering. 

Från vagga till grav (eng. cradle to crave) 

Livscykelbedömning, där man bedömer en produkts eller processens naturpåverkan från råvaruanskaffning till avfallshantering. 

Från vagga till vagga (eng. cradle to cradle) 

Från vagga till vagga är en teknisk designmodell där tanken är att en kasserad produkt ska vara relativt lätt att använda som råmaterial för en ny produkt, snarare än att vara ett avfall som är svårt att återvinna. 

Från vagga till grind (Eng. cradle to gate) 

Livscykelbedömning, där man bedömer en produkts eller processens naturpåverkan från råvaruanskaffning till tillverkningsstadiet. 

Kemisk återvinning (eng. feedstock recycling) 

Vid kemisk återvinning används kemiska reaktioner för att återställa materialet till dess ursprungliga råmaterial genom att bryta ner polymerkedjor till mindre molekyler. 

Hållbar utveckling (eng. sustainable development) 

Hållbar utveckling är en global, regional och lokal process av kontinuerlig och kontrollerad social förändring som syftar till att säkra goda levnadsvillkor för nuvarande och framtida generationer. Hållbar utveckling innebär att miljö, människor och ekonomi beaktas på lika villkor i beslutsfattande och åtgärder. Den delas ofta in i ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. 

Se ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, kulturell hållbarhet. 

Hållbar konsumtion (eng. sustainable consumption) 

Miljömedveten och hållbar konsumtion innebär att konsumenterna tar hänsyn till konsumtionens miljöpåverkan och väljer ekologiska alternativ. 

Hållbar turism (eng. sustainable tourism) 

Turism som tar hänsyn till dess nuvarande och framtida ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter. Hållbar användning av naturresurser, miljöskydd samt samhälls- och kulturaktiviteter är centrala frågor, samtidigt som man tar hänsyn till turisternas, turistindustrins, miljöns och destinationssamhällenas olika behov.  

Hållbar design (eng. ecological design; sustainable design) 

Se ekodesign. 

Hållbart livsmedelssystem (eng. sustainable food system) 

I ett hållbart livsmedelssystem främjar livsmedelsproduktionen hälsan och produceras och konsumeras på ett sätt som bevarar, optimerar och återvinner naturresurser. Förutom växtproduktion förvaltar ett multifunktionellt system marken och mildrar klimatförändringen samtidigt som det anpassar sig till den. Det för också livsmedelsproducenter och konsumenter närmare varandra i livsmedelskedjan.  

Design för hållbarhet (eng. design for sustainability) 

En designprincip som kräver att man optimerar de miljömässiga och sociala fördelarna i samband med användningen av en produkt eller tjänst. 

Hållbart företagande (eng. sustainable business)  

Se företagsansvar. 

Återvinning (eng. recycling) 

Återvinning innebär att man använder ett material, föremål eller annat kulturellt objekt i ett nytt sammanhang. Det minskar också de luft-, vatten- och markföroreningar som orsakas av avfallshantering. 

Återvunnen fiber (eng. recycled fibre; secondary fiber) 

Återvunnen fiber som tillverkas av befintligt material med hjälp av återvinningsmetoder. Till exempel kan plast och textilier återvinnas till fibrer och användas för att tillverka nya återvunna material. 

Återvunnet material (eng. recycling material) 

Material som kasserats från sin ursprungliga användning och omvandlats till ett material som lämpar sig för samma eller en ny användning. 

Återvunnen produkt (eng. recycled product) 

Produkt som är gjord av återvunnet material. 

Affärsmodeller för cirkulär ekonomi (eng. circular economy business models) 

Affärsmodellerna inom den cirkulära ekonomin syftar till att hålla en produkt eller ett värde i omlopp längre, eller att skapa värde för en produkt eller tjänst med mindre (materiell) förbrukning. De kan delas in i fem olika modeller: 

– delningsplattformar 

– resurseffektivitet och återvinning 

– förlängning av produkternas livscykel 

– produkten som en tjänst 

– Förnybarhet 

Cirkulär ekonomi (eng. circular economy) 

En ekonomisk modell där man inte ständigt producerar fler varor utan i stället förlitar sig på användningen av tjänster: dela, hyra och återvinna i stället för att köpa. Slutligen förstörs inte material utan används för att skapa nya produkter. I en cirkulär ekonomi är den ekonomiska tillväxten inte beroende av förbrukningen av naturresurser. Materialens värde behålls i samhället så länge som möjligt. 

Offentliga projekt för den cirkulära ekonomin (eng. circular public procurement) 

Offentliga projekt som syftar till att främja sociala åtgärder med hjälp av affärsmodeller för cirkulär ekonomi. 

Cirkulärt samhälle (eng. circular society) 

Ett samhälle där ekosfären, teknosfären och sociosfären är i balans och styrs av ekonomiska metoder som konsekvent och uteslutande tjänar den sociala välfärden utan att överskrida planetära gränser. 

Konkurrensmedel (eng. means of competition) 

De saker som ett företag gör för att övertyga kunderna att köpa dess produkter eller tjänster, t.ex. produktkvalitet, pris, reklam eller ekologi. 

Kyotoprotokollet (eng. Kyoto protocol) 

Ett kompletterande dokument till FN:s ramkonvention om klimatförändringar, som trädde i kraft 2005. Se även klimatavtalet från Paris. 

Kluster (eng. cluster)  

Ett kluster är en allmän term för en grupp platser av samma art som växer eller på annat sätt förblir tillsammans. Ett kluster kan till exempel avse arter av organismer eller en geografisk koncentration av ömsesidigt beroende, konkurrerande företag som bedriver affärsverksamhet. 

Kompensation (eng. compensation) 

Ersättning för förlust, skada eller skada. 

Klimatkompensation (eng. to compensate) 

En situation där de skador som mänsklig verksamhet orsakar på den biologiska mångfalden kompenseras genom att öka den biologiska mångfalden, t.ex. genom att köpa kompensationsenheter som motsvarar mängden utsläpp som producerats. 

Kompostering (eng. composting) 

Ett naturligt sätt att återföra organiskt, nedbrytbart avfall tillbaka till det naturliga kretsloppet. 

Komposterbart material (eng. komposterbart material) 

Material som kan bortskaffas tillsammans med biologiska material och som bryts ned till näringsrikt material. 

Maskininlärning (eng. machine learning) 

Maskininlärning är en delmängd av artificiell intelligens som förbättrar sin prestanda genom att lära sig självständigt från data utan att behöva instruktioner. De flesta AI-tillämpningar bygger på maskininlärning. 

Konfliktmineraler (eng. conflict minerals) 

Med konfliktmineraler avses förvärv av mineraler vars intäkter kan användas för att finansiera väpnade konflikter. De potentiella och resulterande ekonomiska fördelarna kan vara en faktor som förvärrar eller upprätthåller konflikter. Används i mycket stor utsträckning i tillämpningar som mobiltelefoner, datorer, kameror, bilar, flygplan, medicinsk utrustning, smycken och så vidare. 

Kritiska råvaror (eng. critical raw materials) 

Råvaror som är av stor ekonomisk betydelse och vars tillgänglighet är potentiellt riskabel. Ofta mycket viktiga för industrin. Till denna grupp hör sällsynta jordartsmetaller och metaller från platinagruppen. Genom att kontrollera flödena av biprodukter och avfall kan materialens tillgänglighet förbättras och deras cirkulära ekonomi främjas. 

Kulturell hållbarhet (eng. cultural sustainability) 

En av de fyra dimensionerna av hållbar utveckling. Det innebär att bevara och föra vidare kulturella aspekter som språk, traditioner och sedvänjor. Det handlar också om att utveckla samexistens mellan olika kulturer. Kulturellt hållbar utveckling omfattar mångfald och balanserad tillväxt samt värderar och respekterar allas rättigheter. 

Se hållbar utveckling. 

Konsumentförpackning (eng. primary packaging) 

Förpackningen, som kommer i kontakt med produkten, skyddar och bevarar produkten och hjälper konsumenten att använda den. 

Minska förbrukningen (eng. downshifting) 

Kts. nedväxling 

Restaurering (eng. repair; restore; refubis) 

Återställande av en produkts funktionsduglighet genom att ersätta eller reparera trasiga eller skadade delar och förbättra produktens utseende, t.ex. genom att rengöra, måla eller byta ut tyger. 

Kostnadseffektivitet (eng. cost effectiveness) 

Uppskattningar av kostnadseffektiviteten används ofta för att rangordna mål och åtgärder för utsläppsminskningar. Kostnadseffektivitet är kostnaden per enhet utsläppsminskning per reducerad åtgärd. 

Livslängd (eng. lifetime, service life) 

Den tid som en produkt kan användas och underhållas på rätt sätt. Tekniska och ekonomiska livslängder kan också fastställas. 

Se livscykel. 

Livslängdens slut (eng. end of life) 

Det skede i en produkts livscykel då produkten inte längre har något värde för den ursprungliga ägaren och kasseras. Se även livscykel, livslängd. 

Brytpunkten (eng. tipping point) 

Beskriver en process vars hastighet ökar dramatiskt efter en viss tidpunkt. Ett fenomen som tidigare ansågs sällsynt sprider sig snabbt.  

Omvänd logistik (eng. reverse logistics) 

Återföring av produktflödet från kunden till den ursprungliga leverantören, reparatören eller distributören. Det är en del av en övergripande process som inte bara omfattar insamling och transport av produkter utan även testning, sortering, reparation, återvinning och omdistribution, vilket är en av de delar som möjliggör cirkulär ekonomi. 

L 

Gödselmedel (eng. fertilizer) 

Organiska material som härrör från den naturliga miljön och som är konstruerade för att brytas ned och återföras till den naturliga miljön. 

LCA (eng. life cycle analysis) 

Se livscykelanalys. 

LCD (eng. least developed countries) 

Se minst utvecklade länder. 

Leasing (eng. leasing) 

En av den cirkulära ekonomins fem affärsmodeller där kunden betalar för långtidshyra av rörliga tillgångar som maskiner, utrustning och fordon. Leasing av byggnader och anläggningstillgångar är också möjlig. 

Affärsidé (eng. Business idea) 

Idén om vad företaget gör, hur man tjänar pengar som företagare. 

Företagsverksamhet (eng. business, trade) 

Allt som ett företag gör: tillverkar varor eller tjänster, fakturerar dem till vilka det säljer varor eller tjänster, betalar skatter och andra utgifter, bokför inkomster och utgifter. 

Affärsekosystem (eng. business ecosystem) 

Ett nätverk av olika typer av privata och offentliga aktörer som arbetar tillsammans för att skapa kompletterande produkter och tjänster eller för att utveckla nya typer av färdigheter och produktionsresurser.  

Affärsplan (eng. business plan) 

En omfattande skriftlig plan för vad företaget är, vad det gör och hur det går med vinst. 

Omsättning (eng. turnover) 

Företagets försäljningsintäkter exklusive moms. Omsättningen omfattar endast inkomster från företagets faktiska affärsverksamhet. 

Linjär risk (eng. linear risk) 

Den risk som ett företag löper om det förlitar sig på en linjär ekonomisk modell som bygger på att produkter tillverkas av jungfruliga råvaror och att produkten kasseras efter användning. Se även linjär ekonomisk modell. 

Linjär ekonomisk modell (eng. linear economy) 

Det nuvarande ekonomiska systemet, där material som tas från naturen passerar genom det ekonomiska systemet och hamnar tillbaka i naturen som avfall. Systemet bygger på utvinning, produktion, konsumtion och bortskaffande av naturresurser. 

Ytterligare utsläppsminskningsåtgärd (eng. an additional emission reduction measure) 

Innebär att miljöförbättringarna inte skulle ha skett utan den utbetalda ersättningen.  

Lock-in situation (eng. lock-in situation) 

En situation där en konstruktions- eller tillverkningsprocess förhindrar innovation. 

Deponi (eng. landfill) 

Ett definierat och kontrollerat område för bortskaffande av avfall som inte lämpar sig för nyttig användning och oorganiskt avfall, dvs. en deponi. 

LULUCF (eng. land use, land-use change and forestry) 

LULUCF står för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och omfattar utsläpp och sänkor från skogar, jordbruksmark och våtmarker. 

Se handel med utsläppsrätter, sektor för fördelning av bördor. 

Ekologiskt (eng. organic) 

Inga genetiskt modifierade grödor, tillväxtbefrämjande medel eller hormoner används i ekologiska produkter. 

Naturlig (eng. natural) 

Innehåller ingredienser som kommer från naturen och som inte är skapade av människor. 

Naturskydd (eng. conservation) 

Naturskydd är en verksamhet som syftar till att bevara arter, livsmiljöer, biologisk mångfald, naturskönhet och landskapsvärden, så kallade naturvärden. 

Naturvårdslagen (eng. law on environmental protection) 

Den finska naturvårdslagen (SDK 1096/1996) är den viktigaste delen av den finska naturvårdslagstiftningen, som har kopplingar till många andra lagar och direktiv som rör naturvård. 

Naturresurser (eng. natural resources) 

Naturresurser är allt i naturen som människan kan använda till sin egen nytta. Naturresurserna kan delas upp på följande sätt: 

– reserver och flöden 

– levande och livlös 

– immateriella och materiella 

Tillståndspliktig (eng. subject to license) 

En verksamhet som kräver tillstånd från en offentlig myndighet, t.ex. apotek, gruvdrift, energi. 

Transparens (eng. transparency) 

Beskriver i vilken utsträckning ett företags verksamhet är öppen, synlig och observerbar för utomstående.  

M 

Jordvärme (eng. geotermisk energi) 

Jordvärme är ett värmepumpsbaserat uppvärmningssystem som använder solenergi som lagras i jord eller vatten.  

Jordvärmepump (eng. ground-source heat pump) 

En jordvärmepump använder elektricitet för att överföra värme från marken till det objekt som ska värmas och producerar mer värme än den elektriska energi som pumpen förbrukar. 

Jordens ekologiska bärkraft (eng. earth’s ecological carrying capacity) 

Den övre gränsen för det tryck som konsumtion, produktion, avfall och annan mänsklig verksamhet utövar på naturen. Om denna gräns överskrids leder det till miljöskador som snabbt återspeglas i vårt eget välbefinnande och vår egen försörjning. Den cirkulära ekonomin främjar en frikoppling av ekonomisk tillväxt från överexploatering av naturresurser och stärker planetens långsiktiga ekologiska bärkraft. 

Planetära gränser (eng. planetary boundaries) 

Ett begrepp som används för att bedöma förutsättningarna för mänskligt välbefinnande i en värld med ökande utvecklingsbehov och miljörisker. Vissa av dessa gränser har redan överskridits, t.ex. de som rör genetisk mångfald och kväve- och fosforcykler. 

Landskapsarkitektur (eng. landscaping) 

Landskapsarkitektur är varje aktivitet som förändrar markens synliga egenskaper. Landskapsarkitektur kan omfatta träd, växter, häckar eller spaljéer, som kan användas inom jordbruket för att skapa selektiv skugga och skydd mot vintervindar. Landskapsarkitektur används också för att hantera till exempel dagvatten. 

Malm (eng. ore) 

En naturlig mineralfyndighet från vilken metaller kan produceras ekonomiskt. 

Marknad (eng. marknad) 

Utbudet och efterfrågan på en produkt eller tjänst, försäljningspotentialen, området där du kan bedriva verksamhet. 

Additiv tillverkning (eng. additive manufacturing) 

En term för metoder för att tillverka ett stycke från en digital modell genom att sammanfoga material lager för lager. 

Materialinsats (eng. material input) 

Mängden naturresurser som används för att framställa en produkt eller ett råmaterial. Materialinsatsen är summan av den ekologiska ryggsäcken och råvarans eller produktens egenvikt. 

Materialflöde (eng. material flow) 

Materialflöden i den nationella ekonomin beskriver, i ton, mängden material som utvinns eller på annat sätt överförs och omvandlas från naturmiljön inom landet, råvaror och bearbetade produkter som importeras från utlandet samt export av råvaror och bearbetade produkter. I materialflödena ingår transport och lagring av material och produkter. 

Materialflödesanalys (eng. material flow analysis, MFA) 

Materialflödesanalys är en metod för att studera genomförandet av den cirkulära ekonomin och för att hantera materialflöden. Den kan användas för att bedöma materialförbrukningen i en nationell ekonomi, en region, ett företag eller en produkt. 

Megatrender (eng. megatrends) 

Megatrender beskriver långvariga, stora och långsamt föränderliga och ofta sammanhängande fenomen som inte förändras omedelbart. 

Mekanisk återvinning (eng. mechanical recycling) 

En process där mekaniska processer används för att modifiera ett material för en ny användning. Detta kan till exempel omfatta blästring och rivning. 

Havsvärmekraft (eng. ocean therman energy conversion) 

Driften av havsvärmekraft bygger på temperaturskillnaderna mellan havsvattnet på olika djup. Solens värme orsakar en temperaturskillnad mellan de övre och undre skikten i havet. Havsvärmekraft omvandlar denna temperaturskillnad till energi genom en termodynamisk cykel. Den gas som produceras matas in i den termiska motorn och den gas som kommer ut ur motorn kondenseras av det djupare, kallare havsvattnet. 

Mikroplaster (eng. micro plastics) 

En plastpartikel som är syntetisk och inte biologiskt nedbrytbar. Mikroplaster är mindre än 5 millimeter stora och uppstår ofta genom fragmentering av plastprodukter.  

Millennials (eng. millenials) 

Födda från början av 1980-talet till mitten av 1990/2000-talet, dvs. generation Y. 

Mineral (eng. mineral) 

Ett grundämne eller en oorganisk förening som förekommer i naturen i fast form, med en bestämd sammansättning och vanligtvis en regelbunden kristallstruktur. 

MIPS (eng. material input per service unit) 

Ett mått på ekoeffektivitet som jämför en produkts eller tjänsts materialinsats med det antal servicecykler som den ger. 

Modul (Eng. modul) 

En självständig del av en helhet. Genom att kombinera flera olika moduler kan olika enheter sättas samman. 

Modulär/modularitet (eng. modular/modularity) 

En uppsättning olika moduler där en produkt, en tjänst, ett utrymme eller en organisation kan delas upp och sättas ihop för att uppfylla olika behov. Modulära lösningar är flexibla och anpassningsbara. 

Modulär konstruktion (eng. modular design) 

En tillverkningsmetod där den produkt som ska byggas delas in i en delkomponent som lämpar sig för standardiserad prefabricering. Standarder skapas för hur delarna ska kopplas samman. 

Anpassad återanvändning (eng. adaptive reuse) 

Anpassad återanvändning innebär att en befintlig byggnad återanvänds för ett annat ändamål än det för vilket den ursprungligen byggdes eller utformades. Det kallas också för återvinning och konvertering. Anpassad återanvändning är en effektiv strategi för att optimera den operativa och kommersiella prestandan hos en byggd tillgång. 

Plastfri (eng. plastic free) 

En produkt som inte innehåller plast i sig själv eller i sin förpackning. 

Bruttomarginal (eng. gross margin) 

Vinstmarginalen beräknas genom att dra av de rörliga kostnaderna från omsättningen.  

Nedbrytning (eng. anaerobic digestion)  

Se anaerob. 

Förordning (eng. order)  

En bindande regel som utfärdas av en offentlig myndighet. 

N 

Negativa utsläpp (eng. negative emissions) 

Detta uppnås genom att mer koldioxid tas bort från atmosfären än vad som släpps ut i atmosfären. Till exempel genom att öka sänkorna i skogar och jordar, genom att kombinera bioenergiproduktion med avskiljning och lagring av koldioxid och genom att absorbera koldioxid direkt från atmosfären. 

Jungfruligt material (eng. virgin material)  

Tidigare oanvänt material, jungfruligt material.  

Nettosänka (eng. net sink)  

En sänka är en process, aktivitet eller mekanism som fångar upp en växthusgas, aerosol eller prekursor från atmosfären. 

Nettoeffekter (eng. net impacts) 

Avser det resultat som erhålls genom att subtrahera de negativa konsekvenserna från de positiva konsekvenserna. Summan av upptag och utsläpp av växthusgaser. En sänka är en process, verksamhet eller mekanism som avlägsnar en växthusgas, aerosol eller deras föregångare från atmosfären. 

No-debit regeln (eng. no-debit rule) 

Medlemsstaten måste se till att det inte förekommer några utsläpp från markanvändningssektorn under den valda perioden. Utsläppen från denna sektor måste kompenseras genom annan verksamhet inom sektorn. 

Nollenergihus (eng. zero-energy house) 

En byggnad som producerar lika mycket energi som den förbrukar. Summan av den totala årliga förbrukningen är noll (YSA lågenergihus, passivhus, plusenergihus). 

Noll avfall (eng. zero waste) 

Se Zero waste 

O 

Rättvis; rejäl (eng. fair; just) 

Rättvist och rejält betyder rättfärdighet, det som motsvarar det allmänna rättsbegreppet. Det kan betyda både en mänsklig dygd och en egenskap hos ett socialt system eller en social handling. 

Rättssystem (eng. juridical system)  

Alla rättsliga normer, dvs. bindande regler och bestämmelser. 

Rättslig handling (eng. legal act) 

Ett uttryck för en avsikt att skapa, ändra eller återkalla rättigheter (t.ex. ett erbjudande). 

Problemavfall / farligt avfall (eng. hazardous materials) 

Avfall som på grund av sina kemiska eller andra egenskaper kan utgöra en särskild fara eller skada för hälsan eller miljön och som därför kräver särskild behandling. 

Se avfall. 

Partskonferens (eng. conference of parties) 

UNFCCC:s beslutande organ. Partskonferensen sammanträder årligen för att bedöma ramkonventionens status.

P 

Lokal (eng. local) 

En produkt som odlas, produceras, tillverkas och säljs i en viss region. Lokala produkter är vanligtvis mindre bearbetade och ger upphov till färre koldioxidutsläpp. 

Lokala råvaror (eng. local materials) 

Råvaror som kommer från och bearbetas i samma region där de konsumeras. 

Återställa (eng. to revert) 

Återställa eller avbryta något till ett tidigare tillstånd. 

Produkt-tjänstsystem (eng. product-service system, PSS) 

En affärsmodell som syftar till att leverera en produkt och tillhörande tjänster på ett konsekvent sätt. 

Parisavtalet (eng. Paris agreement) 

FN:s internationella klimatavtal som styr klimatpolitiken och som förnyades 2015. Det kompletterar 1992 års avtal. Klimatavtalets huvudmål är att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på säkra nivåer.  

Patentskydd (eng. patent protection) 

Vem som helst kan ansöka om skydd för sin uppfinning, t.ex. för en ny produkt, hos patent- och registreringsverket, varvid ingen annan kan kopiera produkten. 

Farm to fork -strategin (eng. farm to fork strategy) 

Strategin “Från gård till bord” (2020) är en av nyckelåtgärderna i EU:s agenda för grön utveckling. Den bidrar till att uppnå klimatneutralitet till 2050 och syftar till att åstadkomma en hållbar övergång i EU:s nuvarande livsmedelssystem. 

Finlands grundlag (eng. constitution) 

Den högsta lagen: medborgarnas grundläggande rättigheter och befogenheter för statens högsta organ. 

Dolt vatten / virtuellt vatten (eng. hidden water) 

Avser allt vatten som förbrukas under en produkts hela livscykel: från råvaruproduktion till dess att produkten behandlas som avfall. Mängden kiselvatten kan beräknas för varje produkt. Det krävs till exempel cirka 1 000 liter vatten för att producera en liter mjölk och cirka 400 000 liter för att tillverka en bil. 

Snabbmode (eng. fast fashion) 

Ett sätt att bedriva affärsverksamhet, särskilt inom kläd- och accessoarbranschen, som bygger på låga priser, dåliga arbetsvillkor, ständig innovation och snabb produktomsättning. 

Textilavfall (eng. textile waste) 

Textilier som ägaren inte längre behöver, inklusive textilavfall och textilprodukter. Av dessa är textilprodukter användbara för sitt ursprungliga ändamål. Osorterade kasserade textilier behandlas som avfall. 

Poka yoke-system (eng. poka-yoke) 

Det japanska systemet för hur man uppnår den högsta möjliga nivån av produktionskvalitet, nollfelnivån. Poka yoke är ett människo- eller maskinbaserat system vars centrala idé är att till 100 % undersöka ursprunget till defekter. 

Portfölj (eng. portfolio) 

En portföljkan vara en inkomstportfölj, en aktieportfölj eller en investeringsportfölj.  

Primärförpackningar (eng. primary packaging)  

Se konsumentförpackningar. 

Ren teknik (eng. clean technology)  

se cleantech. 

Design för demontering (eng. design for disassembly) 

En konstruktionsprincip som kräver alternativ för demontering av produkter, komponenter och material efter användning. 

Pyrolys (eng. pyrolysis) 

Torrdestillation, där en produkt bryts ner till den önskade produkten vid hög temperatur utan syre eller i en mycket liten mängd syre, i en pyrolysereaktion. Slutprodukterna är antingen fasta, flytande eller gasformiga. 

Permanent utsläppsminskningsåtgärd (eng. permanent emission reduction measure) 

Med permanent menas att koldioxid är inlåst i ett långvarigt lager, t.ex. i en skog. Om skogen avverkas eller bränns går klimatnyttan förlorad. Detta gör det svårt att mäta utsläppens beständighet. Det är också en utmaning att mäta kolförrådens beständighet i jordbruket, eftersom olika jordbruksaktiviteter, t.ex. markberedning, släpper ut utsläpp i luften. Dessutom är definitionen av permanens inte konstant och det finns ingen gemensamt överenskommen tidsram. 

Utsläppshandel (eng. Emission trading)  

En av Kyotoprotokollets tre flexibilitetsmekanismer. Länder som har undertecknat Kyotoprotokollet och som har rättsligt bindande utsläppsmål tillåts producera en viss mängd växthusgasutsläpp. 

Utsläppshandeln, ansvarsfördelningssektorn och LULUCF (eng. emission trading, burden sharing and LULUCF) 

I EU är målen för utsläppsminskningar uppdelade i tre olika delar: utsläppshandeln, ansvarsfördelningssektorn och sektorn för skogar och markanvändning (LULUCF). Utsläpp från jordbruksverksamhet rapporteras huvudsakligen i två av dessa sektorer, nämligen ansvarsfördelningssektorn och sektorn för skogar och markanvändning (LULUCF). Köpt el från jordbruket rapporteras i utsläppshandelssektorn som en del av övrig elproduktion. 

Utsläppsrätter (eng. emission allowances) 

Syftet med utsläppsrätterna är att neutralisera den mängd växthusgaser som enskilda personer eller företag producerar. Marknaden, företag, regeringar etc. köper utsläppsrätter för att uppfylla en utsläppsgräns. 

Utsläppskälla (eng. source of emissions) 

Ett utsläpp från en identifierad källa. Utsläppskällorna kan vara tillfälliga, punktvisa eller diffusa över ett stort område eller från flera källor. 

Utsläppskompensation (eng. compensation of emissions) 

En verksamhetsutövare kan köpa klimatkompensation som motsvarar de utsläpp som han eller hon har orsakat. I det här fallet kommer den part som säljer utsläppsrätterna att använda de insamlade medlen till projekt som syftar till att minska klimatförändringen. De insamlade medlen kan användas för att finansiera till exempel förnybar energi eller hållbar användning av mark och skogar. 

R 

Råvaror (eng. raw materials, feedstock) 

En bearbetningsbar naturresurs eller halvfabrikat från vilken färdiga varor eller material bearbetas. 

Ratificering (eng. ratification) 

Det slutliga godkännandet av ett ramavtal, protokoll eller fördrag, ofta av ett lands parlament eller annat lagstiftande organ. Ratificeringen gör att landet kan bli part i avtalet.   

Näringskretslopp (eng. nutrient cycle) 

Näringskretsloppet ser till att de nyttiga näringsämnen som är nödvändiga för livet cirkulerar i ekosystemet så att de inte går till spillo. Förbrukade näringsämnen, som fosfor och kväve, eutrofierar vattendrag och bidrar till resursbrist. För närvarande är näringscykeln på jorden störd. Många näringsämnen slösas bort genom hela näringskedjan. 

Näringsåtervinning (eng. nutrient recycling) 

I samband med kretsloppet för fasta näringsämnen handlar det om behandling och användning av biprodukter från jordbruket och livsmedelskedjan, t.ex. gödsel, avloppsslam, biomassa och avfall, så att deras nyttiga näringsämnen – särskilt fosfor och kväve – återvinns och används t.ex. som gödselmedel. Utan återvinning av näringsämnen hotas tillgången på tillräckligt med livsmedel för världens befolkning. 

Rebound-fenomen (engelska: rebound phenomenon) 

En situation där en lösning på ett problem minskar fördelarna med lösningen eller förvärrar problemet. Om man till exempel byter ut en bil mot en nyare, mer bränsleeffektiv bil kan det leda till att fler kör bil, eller när en teknisk innovation leder till kostnads- och resursbesparingar i produktionen, vilket gör produkterna billigare. Detta kan i sin tur i slutändan leda till högre total produktion och konsumtion. En enkel fokusering på resurs- och ekoeffektivitet som en suboptimal strategi bidrar inte nödvändigtvis till den cirkulära ekonomin som helhet. 

Reklamation (eng. complaint; reclamation) 

Ett klagomål från en kund till en säljare när det finns en defekt i en köpt produkt eller tjänst. 

REE-metaller (eng. rare-earth element metals) 

Se sällsynta jordartsmetaller. 

Resiliens (eng. resilience) 

Människors och samhällens förmåga att reagera på förändrade omständigheter, att möta och återhämta sig från störningar och kriser, t.ex. ett samhälles förmåga att återhämta sig efter ett krig eller naturens förmåga att återställa balansen i ekosystemen. Resiliens definieras som flexibilitet, motståndskraft och uthållighet. Den cirkulära ekonomin är motståndskraftig eftersom den inte bygger på knappa råvaror eller överkonsumtion av dessa och bygger på beredskap, flexibilitet och självförsörjning.   

Resursbrist (eng. resource scarcity) 

I takt med att världens befolkning växer och blir mer välmående kommer efterfrågan på energi, vatten, odlingsbar mark och många viktiga råvaror att fortsätta att öka kraftigt. Detta kan avsevärt minska tillgången på resurser i framtiden, vilket leder till betydande ökningar av råvarupriserna.  

Resursbaserad ekonomi (eng. resource-based economy) 

Enligt den resursbaserade ekonomin bör ekonomin baseras på resurser snarare än pengar. I en resursbaserad ekonomi används de tillgängliga resurserna för att tillhandahålla en metod för att fördela naturresurserna på det mest rättvisa, humana och effektiva sättet.  

Resurseffektivitet (eng. resource efficiency) 

Beskriver aktiviteter som syftar till att minska miljöpåverkan vid produktion och konsumtion av produkter och tjänster, från råmaterial till slutlig konsumtion, återvinning och bortskaffande. 

Risken med resurseffektivitet är en suboptimal användning av resurser, som ofta inte är resurssmart. Det är också en av affärsmodellerna i den cirkulära ekonomin, där avfall och biprodukter bearbetas till återvunnet material och återtillverkade produkter med hjälp av teknik. 

Se affärsmodeller, resursvisdom. 

Resursvishet (eng. resource wisdom) 

Förmågan att använda olika resurser på ett försiktigt och hållbart sätt. Det är ett bredare begrepp än resurseffektivitet, eftersom man ser till resursförbrukningen i absoluta termer på samhällsnivå för att uppnå bästa möjliga totalresultat. 

Ett resurssmart och koldioxidneutralt samhälle (eng. resource-wise economy and carbon neutral society) 

Ett samhälle som inte producerar några koldioxidutsläpp, inget avfall och som inte överskrider jordens ekologiska bärkraft. Den cirkulära ekonomin tar itu med båda utmaningarna: att öka resursernas visdom och främja koldioxidneutralitet. 

Riskhantering (eng. risk management) 

En i förväg upprättad plan för vad som ska göras i händelse av en olycka eller ett tillbud och hur skador ska förhindras. 

Matavfall (eng. food waste) 

Matavfall är onödigt bioavfall som kan undvikas genom att vara mer proaktiv eller genom att laga eller förvara maten på ett annat sätt. Matavfall uppstår i alla led i livsmedelskedjan, men det uppstår mest i hushållen.  

Livsmedelssystem (eng. food system) 

Ett bredare begrepp än livsmedelskedjan, som syftar till att på ett bredare och mer realistiskt sätt beskriva kedjan av jordbruk, industri, grossist- och detaljhandel och hushåll.  

Livsmedelssystemet är förenat av följande tre processer: 

  • De biologiska processerna för produktion av livsmedel och deras ekologiska grund. 
  • De ekonomiska och politiska processer genom vilka livsmedel produceras, förvaltas och regleras. 
  • Sociala och kulturella processer, t.ex. kulturella traditioner och värderingar, som påverkar livsmedelsproduktionen. 

Livsmedelskedja (eng. food chain) 

Livsmedelsflödet från primärproduktionen till hushållen, “från jord till bord”.  

Matsuveränitet (eng. food sovereignty) 

Matsuveränitet är nationernas rätt att själva bestämma sin jordbruks- och livsmedelspolitik. Med andra ord får livsmedel inte behandlas som en vanlig marknadsvara, och jordbruket kan inte tillämpas som en enda teknik i hela världen utan måste anpassas till lokala förhållanden.  

Matssäkerhet (eng. food security) 

Alla har alltid tillräckligt med näringsriktig och säker mat för att kunna leva ett hälsosamt och aktivt liv. Matsäkerhet bygger på tre pelare: 

  • Tillgång till livsmedel och stabil försörjning: oavbruten tillgång till livsmedel, antingen producerade av landet självt eller importerade. Förmåga att förebygga och hantera livsmedelskriser. En livsmedelskris kan till exempel orsakas av förlorade skördar på grund av en naturkatastrof eller en instabil politisk situation. 
  • Matens överkomlighet: Människor har tillräckliga fysiska och ekonomiska resurser för att köpa mat som är lämplig för en näringsriktig kost. 
  • Tillgänglighet och säkerhet: maten har sitt fulla näringsinnehåll och människor har grundläggande kunskaper om näringslära och kan hantera maten på ett hygieniskt sätt. 

De viktigaste orsakerna till den motsatta delen av matosäkerhet är fattigdom och klimatförändringar.

S 

Sjätte utrotningsvågen (eng. sixth wave of extinctions) 

Det sjätte massutdöendet är en människoförorsakad utdöendevåg som har lett till att flera arter har dött ut under holocenen, att populationer av de återstående arterna har försvunnit och att antalet individer har minskat.  

SDG (eng. sustainable development goals) 

De 17 målen för hållbar utveckling som FN:s medlemsstater enades om 2015 är en del av handlingsplanen Agenda 2030. Läs mer detaljerade beskrivningar av varje mål på FN:s webbplats i Finland. 

Se Agenda 2030, hållbar utveckling. 

Blandavfall (eng. mixed waste; household waste) 

Icke återvinningsbart avfall. Blandat hushållsavfall skickas till förbränningsanläggningar i regionen för att producera energi och värme. 

Sektor (eng. sector) 

En grupp branscher med liknande affärsprocesser, produkter eller tjänster, t.ex. byggnadsverksamhet eller hälsovårdstjänster. 

Sekundärförpackningar (eng. secondary packaging) 

En förpackning som håller ihop en eller flera primärförpackningar. 

EE-avfall (eng. electrical and electronic waste) 

Avfall av elektrisk och elektronisk utrustning. Elektriskt avfall är kasserad utrustning som behöver elektricitet för att fungera. 

Certifikat (eng. sertificate) 

Ett certifikat är ett bevis som antingen hänvisar till ett personligt identifieringsnummer inom IT, ett intyg om genomförandet av ett kvalitetssystem efter en revision av kvalitetssystemet eller ett åtagande från en företagare. Miljömärkningar som Svanenmärket och ISO 14001 är certifikat som används för att bevisa att en produkt/tjänst har certifierats i enlighet med standarder.  

Se revision. 

Blå ekonomi (eng. blue economy) 

En affärsmodell som bygger på hållbar ekonomisk verksamhet som respekterar naturliga processer. Den blå ekonomin strävar efter att använda tillgängliga resurser på bästa sätt. 

Åtagande 2050 (eng. commitment 2050) 

Ett nationellt långsiktigt samhällsengagemang för hållbar utveckling för att hjälpa Finland att genomföra FN:s Agenda 2030-mål.  

Se Agenda 2030. 

Sidoström (eng. by product) 

 

Ett material eller ämne som uppstår vid bearbetning eller produktion av ett annat objekt, t.ex. spillvärme. Dessa produkter kallas biprodukter och kan återanvändas. 

Slow food (eng. Slow Food) 

Slow Food är en internationell förening och medborgarrörelse som har som mål att skydda mångfalden av mat och jordbruk samt världens matkulturarv. Slow food strävar efter en fredligare livsstil som värdesätter maten. Man kan ta sig tid för att förbereda och äta den.  

Se nedväxling. 

Smart & Clean (eng. Smart & Clean) 

En teknik, produkt, tjänst, stad eller region som använder digitalisering för att vägleda konsumenter eller företag till miljövänliga val. 

Anpassningsfond (eng. adaptation fund) 

Anpassningsfonden inrättades för att finansiera konkreta anpassningsprojekt och -program i utvecklingsländer som är parter i Kyotoprotokollet. 

Social hållbarhet (eng. social sustainability) 

Ett företag som agerar i det sociala och samhälleliga intresset. En av de fyra dimensionerna av hållbar utveckling. Det innebär jämlikhet för alla människor, jämställdhet, hälsa och utbildning.  

Se hållbar utveckling. 

Social design (eng. social design) 

Att utforma förändringar för att förbättra livskvaliteten Det kan också vara ett socialt och samhällsbaserat uttryck för ett samhällsbehov genom konst och design.  

Socialt ansvar (eng. social responsibility) 

Ett sätt att göra affärer som främjar företagens sociala ansvar. 

Substitution (substitution)  

Ersättning av en sak för en annan. 

Intergenerationell rättvisa (eng. intergenerational equity) 

Jämlikhet mellan generationerna innebär att nuvarande och framtida generationer beaktas på ett rättvist sätt när det gäller klimatförändringarna. Detta innebär att man inte bara tar hänsyn till de nuvarande unga och vuxna generationerna utan även till de generationer som ännu inte har fötts. 

Slutet kretslopp (eng. closed-loop recycling) 

Ett system som syftar till att återvinna och återanvända material som används och genereras i en produktionsprocess, med ett minimum av utsläpp eller avfall. 

Design för hållbarhet (eng. design for durability) 

En konstruktionsprincip som kräver att en produkt eller tjänst används på bästa möjliga sätt. 

Planerad föråldring (eng. planned obsolescence) 

Ett fenomen som rör industriell design eller design av konsumentprodukter, där en produkttillverkare utformar en produkt så att produkten förlorar sin användbarhet innan konsumenten har använt den, för att uppmuntra konsumenterna att byta ut den förbrukningsbara delen eller att köpa en ny produkt oftare.  

Syntesgas (eng. synthetic gas; syngas) 

En allmän term för en gas som innehåller väte och kolmonoxid. Syntesgas har många användningsområden inom den kemiska industrin och framställs ofta genom förgasning av kol eller biomassa. 

Systemtänkande (eng. systems thinking) 

Den bygger på idén att allt påverkar allting. I stället för att dela upp det objekt som studeras i delar är målet att se hur de olika delarna påverkar helheten, systemet. 

Systemisk förändring (eng. systemic change) 

Systemisk förändring är den samtidiga omvandlingen av politik, strukturer och deras samspel för att skapa förutsättningar för framtida välstånd och hållbar utveckling. 

T 

Klimatåterkoppling (eng. climate feedback) 

I samband med klimatförändringar, en händelse där klimatförändringsfenomenen fortsätter att påverka de faktorer som påverkar klimatet. Det kan antingen vara positivt för klimatförändringen, dvs. förstärka och värma upp klimatet, eller negativt, dvs. försvaga och kyla ner klimatet. 

Ekonomisk hållbarhet (eng. economic sustainability) 

En av de fyra dimensionerna av hållbar utveckling. Det är en tillväxt som är balanserad till innehåll och kvalitet och som inte bygger på långvarig skuldsättning eller utarmning av reserver. En hållbar ekonomi är en förutsättning för viktiga samhällsfunktioner och vägleder värdeval.  

Se hållbar utveckling. 

Ekonomiskt ansvar (eng. economic responsibility) 

En verksamhet som är lönsam, konkurrenskraftig och effektiv, inklusive korruptionsbekämpning, skattebetalningar och miljöansvar. 

Artificiell intelligens (eng. artificial intelligence; ai) 

En datorfunktion som efterliknar mänsklig intelligens och som kan ha förmågan att tänka och lära sig. Det är en viktig del av dagens teknikindustri. 

Teknisk cykeln (eng. technical cycle) 

Den tekniska cykeln fokuserar på materialutveckling och produktdesign samt industriell symbios. I ett tekniskt kretslopp återvinns delprodukter och material till komponenter eller råvaror för ny produktion när produkterna har nått slutet av sin livslängd. 

Textilavfall (eng. textile waste) 

Kasserade trasiga och/eller smutsiga textilier som inte är lämpliga för återanvändning. Alla osorterade kasserade textilier är avfall. 

Industriell ekologi (eng. industrial ecology) 

Den disciplin som studerar material- och energiflöden i av människan skapade industriella system och konsumtion. Avser ett system som syftar till att optimera material- och energiflödena i produktionsprocesserna så att de naturliga systemens funktion inte störs och som därför ingår i den cirkulära ekonomin. 

Industriell metabolism (eng. industrial metabolism) 

Alla industriella händelser i fysiska och kemiska processer. 

Industriell symbios (eng. industrial symbiosis) 

En samarbetsstrategi där företagen effektivt utnyttjar varandras sidoströmmar, teknik, färdigheter och tjänster. Ett företags sidoströmmar eller avfall blir en produktiv resurs för det andra, vilket sparar kostnader och minskar miljöpåverkan. I Finland fungerar FISS-modellen för industriell symbios. 

Termisk återvinning (eng. thermal recycling) 

En process där värmeenergi används för att smälta ett material så att det kan omvandlas till ett nytt råmaterial. 

Tertiärförpackning (eng. tertiary packaging) 

Se transportförpackning. 

Medveten konsument (eng. conscious consumer) 

En konsument som är särskilt medveten om sina köpbeslut och köpvanor.  

TOD (eng. transit-oriented development) 

TOD kommer från ordet Transit-Oriented Development (transitorienterad utveckling), som är en form av stadsplanering som syftar till hållbar stadstillväxt. TOD syftar till att maximera mängden bostäder, kommersiella lokaler och fritidsutrymmen inom gångavstånd från kollektivtrafiken. Målet är att främja ett symbiotiskt förhållande mellan en kompakt och tät stadsform och kollektivtrafikanvändning.  

Se kollektivtrafik. 

Verifierbar åtgärd för utsläppsminskningar (eng. verifiable emission reductions measure) 

Att utsläppsminskningen är verifierbar eller verklig innebär att kompensationen inte får innebära koldioxidläckage. Koldioxidläckage nämns ofta t.ex. i debatten om minskning av skogsutsläpp, där fall av begränsning av avverkningen i finländska skogar beaktas i samband med ökad avverkning utomlands.  

Stärka funktionsförmågan (eng. strengthening the ability to function) 

När det gäller klimatförändringar innebär kapacitetsuppbyggnad att utveckla utvecklingsländernas tekniska färdigheter och institutionella kapacitet för att effektivt kunna bemöta klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser. 

Verksamhetsmiljö (eng. operating environment) 

Allt som ligger utanför företaget. Verksamhetsmiljön kan till exempel bestå av kunder, konkurrenter, myndigheter eller Europeiska unionen. 

Jfr. Europeiska unionen. 

Försörjningskedja (eng. supply chain) 

Ett nätverk av olika organisationer som arbetar tillsammans för att hantera och utveckla flödet av material eller tjänster och tillhörande flöden av pengar och information. Upp till 80 % av den totala tiden i en försörjningskedja kan vara tid utan mervärde. Logistik är en del av förvaltningen av försörjningskedjan. 

Ton (eng. ton) 

Enhet för mätning av massa. Symbol t. 1 t = 1 000 kg. Symbolen för ett kiloton är kt. I storskalig produktion kan detta uttryckas som tusen ton (förkortat ttn), vilket motsvarar en miljon kilo. 

Triple bottom line (eng. triple bottom line) 

En social, miljömässig och ekonomisk ram för att göra företag mer hållbara. 

Produktionsfaktorer (eng. factors of production) 

De resurser som används för att producera varor och tjänster. Inom ekonomin delas dessa upp i tre kategorier: 

– arbete, dvs. arbete som utförs av människor 

– kapital, dvs. produktionsutrustning och humankapital 

– mark och naturresurser 

Produkt som tjänst (eng. product as a service) 

En av affärsmodellerna i den cirkulära ekonomin. Den innebär att man hyr eller leasar en produkt eller tillhandahåller prestanda som en tjänst. I stället för att äga produkten säljs funktionalitet, som i fallet med produkter som sällan används. 

Se affärsmodeller för cirkulär ekonomi. 

Utvidgat producentansvar (eng. extended producer responsibility) 

Företag som förpackar eller importerar förpackade produkter ska vara skyldiga att organisera fullständig insamling och återvinning av sitt förpackningsavfall och stå för kostnaderna för detta. I lagen om förpackningsavfall och förpackningsförordningen fastställs dessutom mål och krav för producenterna när det gäller återvinning och återanvändning av förpackningar. 

Fel (eng. fault) 

Skador som orsakats av vårdslöshet eller försummelse. 

Förlängning av produktens livslängd (eng. product lifetime extension) 

Produktegenskaper som förlänger den tid under vilken produkten kan tjäna sitt avsedda syfte. 

Produktlivscykel (eng. product lifecycle) 

Se livscykel. 

Förlängning av produktlivscykeln (eng. product life cycle extension) 

En av affärsmodellerna i den cirkulära ekonomin. En produkt kan repareras, underhållas, uppgraderas och säljas vidare eller tillverkas, vilket förlänger produktens livslängd för sitt ursprungliga syfte. 

Se affärsmodeller för cirkulär ekonomi. 

Produktdesign för återvinningsbarhet (eng. design for recyclability) 

En princip för produktdesign som tar hänsyn till möjligheten att återvinna produkten efter användning. 

Produktdesign för reparerbarhet (eng. design for repairability) 

En princip för produktdesign som innebär att produkter ska tillverkas av material som gör det möjligt att enkelt reparera produkten. 

Ekodesign av produkter (eng. eco-design) 

Se ekodesign. 

Turbin (eng. turbine) 

En turbin är en roterande maskin som omvandlar energin i ett strömmande medium till turbinens rotationsenergi. Vanligtvis är en generator kopplad till turbinaxeln, som omvandlar den kinetiska energin till elektrisk energi. 

Grov vårdslöshet (eng. gross negligence) 

Grov oaktsamhet definieras som ett oaktsamt beteende som är nära uppsåtligt. Det skiljer sig i allmänhet från vanlig vårdslöshet genom att grov vårdslöshet har kännetecken av att avtalsparten uppenbart åsidosätter sina avtalsförpliktelser.

U 

UNGC (eng. UNGC) 

FN:s Global Compact är ett initiativ för företagsansvar som lanserades av FN år 2000. FN:s Global Compact uppmuntrar företag att införa hållbara och ansvarsfulla metoder och att rapportera om hur de genomförs. 

Upcycling (eng. upcycling) 

Omvandling av ett oanvändbart material till en ny form, så att materialet får en högre kvalitet eller ett högre värde. Textilavfall, t.ex. produktionsöverskott eller skrot, kan till exempel användas för att tillverka kläder. 

Urban gruvdrift (eng. urban mining) 

Återvinning av metaller från till exempel byggnader och urban infrastruktur. 

Återanvändning (eng. reuse) 

Produkten eller en del av produkten återanvänds som sådan. Återanvändningen kan ske antingen för samma eller ett annat ändamål än det ursprungligen avsedda. En produkt som slutar som avfall används alltså antingen som sådan, genom att reparera den eller genom att ändra dess avsedda ändamål. 

Återtillverkning (eng. remanufacturing) 

Produkten uppgraderas eller tillverkas om till en liknande produkt. 

Återvunnen fiber (eng. recycled fibre) 

Se återvunnen fiber. 

Återanvändning (eng. recycle; reuse) 

Återanvändning av ett kasserat ämne, föremål eller annat användbart avfall. Synonym för återvinning. 

Återvunnen produkt (eng. recycled product) 

Produkten är tillverkad av återvunnet material. 

Icke-förnybara resurser (eng. non-renewable resources) 

Naturresurser som är ändliga. Icke-förnybara resurser bildas antingen mycket långsamt eller inte alls på naturlig väg i miljön, och utarmas med exploatering över tid. Mineraler och fossila bränslen är de vanligaste resurserna inom denna kategori. 

Förnybara energiresurser (eng. renewable energy resources) 

Sol-, vind- och vattenkraft, bioenergi, geotermisk energi, våg- och tidvattenenergi. Läs mer om energi. 

Förnybara resurser (eng. renewable resources) 

Naturresurser som det råder brist på. Villkoret är dock att de inte används mer än de hinner förnyas. 

Förnybarhet (eng. renewability) 

En av affärsmodellerna i den cirkulära ekonomin. Produkten utformas och tillverkas med hjälp av förnybara, återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara material och förnybar energi. Förutom att tillverka och sälja produkten kan företaget också sälja sin expertis på området till andra.

V 

Vågenergi (eng. wave energy) 

Vågkraft eller vågenergi är en ny metod för energiproduktion som omvandlar energin från vindgenererade vågor till elektricitet. Metoden befinner sig fortfarande på försöksstadiet. På grund av de höga energikostnaderna har vågkraftverk i stort sett inte byggts sedan 2010-talet. 

Farligt avfall (eng. hazardous waste) 

Förorsakar särskild fara eller skada för hälsan eller miljön om det placeras fel. 

Skadeersättning (eng. compensation for damages) 

Pengar som betalas av den person som orsakat skadan till offret. När det gäller miljöskador får markägaren ersättning. 

Inventarier (eng. inventory) 

Varor som är avsedda att säljas till kunder. I lagren ingår också förnödenheter som används för att tillverka produkter som ska säljas till kunder. 

Överklagande (eng. appeal; complaint) 

En person eller ett företag behöver inte vara nöjd med myndighetens alla beslut och planer, utan kan berätta att de är missnöjda och vill få till en förändring. 

Frivilliga åtgärder (eng. voluntary measures) 

Frivilliga åtgärder innebär t.ex. att företag eller andra aktörer minskar utsläppen av växthusgaser utan rättsliga skyldigheter. Frivilliga åtgärder underlättar tillgången till klimatvänliga produkter och processer och uppmuntrar konsumenterna att tänka miljövänligt när de fattar sina köpbeslut. 

Försiktighetsprincipen (eng. precautionary principle) 

Ger rätt att vidta vissa åtgärder för att skydda miljön eller konsumenterna, även om miljöskadan inte är säker men kan vara allvarlig eller oåterkallelig. Försiktighetsprincipen kan också diskuteras i samband med försiktighetsprincipen och riskhantering. 

Ansvar (eng. responsibility) 

En ansvarsfull produkt eller tjänst ger miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar samtidigt som den negativa påverkan minimeras under hela livscykeln. 

Ansvarsfull marknadsföring (eng. responsible marketing) 

En transparent marknadsföringsstrategi som stöder företagets hållbarhetsstrategi och åtgärder. 

Ansvarsrapport (eng. responsibility report) 

Beskriver företagets väsentliga miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter på intressenter och miljön. 

Ansvarsfulla investeringar (eng. responsible investing) 

Integrering av frågor som rör miljö, socialt ansvar och styrning i investeringsverksamheten, samtidigt som portföljens avkastnings- och riskprofiler förbättras. 

Strategi för ansvarstagande (eng. responsibility strategy) 

Integrering av hållbarhet i företagets strategi eller företagets hållbarhetsstrategi. 

CSR-kommunikation (eng. CSR communication; responsibility communication) 

Ansvarskommunikation gör företagets sociala och miljömässiga ansvar synligt. Den bygger på företagets värderingar och dess engagemang för hållbar utveckling. 

C2C-handel (eng. consumer-to-consumer, C2C) 

C2C-handel är handel från konsument till konsument, vanligtvis på onlineplattformar eller traditionella loppmarknader. Vid C2C-handel säljer konsumenter främst begagnade varor till andra konsumenter. De vanligaste skälen till C2C-handel är ansvarsfull konsumtion, ekologi och överkomliga priser.  

Vattenfotavtryck (eng. water footprint) 

Avser den totala mängden vatten som krävs för all konsumtion. När dolt vatten läggs till människors direkta vattenförbrukning erhålls vattenfotavtrycket. Vattenavtrycket visar hur mycket vatten vår livsstil kräver. Det dagliga vattenavtrycket för en finländare är nästan 4 000 liter. Nästan hälften av detta kommer från dolt vatten i utländska produkter. 

Se miljöavtryck. 

Jämförande livscykelanalys (eng. comparative life cycle assessment) 

I en jämförande livscykelanalys jämförs livscykeln för två eller flera produkter eller system. 

Privat leasing (eng. private leasing) 

En privatperson erbjuder en produkt som han eller hon äger till uthyrning, antingen direkt eller genom en mellanhand. 

Se leasing. 

Ondskefullt problem (eng. wicked problem) 

Ett ondskefullt problem är ett problem som är särskilt svårt att lösa. Ett fientligt, djävulsk eller ondskefullt problem omfattar vanligtvis många faktorer och variabler som gör problemet komplext. Det är också ofta förknippat med olika värderingar och perspektiv och kan karaktäriseras som öppet och föränderligt över tid. Komplexa problem är unika, vilket innebär att lösningsmodellerna inte är direkt överförbara från ett problem till ett annat.  

Grönmålning/Gröntvättning (eng. green washing) 

Greenwashing (ibland används begreppen grönmålning eller gröntvättning på svenska) handlar om ytlig miljövänlighet som inte går djupare än reklam. Syftet är att städa upp bilden eller att få konsumenten att tro att en tjänst eller produkt är ansvarsfull. 

Grön infrastruktur (eng. green infrasturcture) 

Grön infrastruktur ökar stadsmiljöns motståndskraft mot klimatförändringar och hjälper städerna att anpassa sig till utmaningarna i ett förändrat klimat. Grön infrastruktur omfattar både naturområden som skogar och vattendrag och byggda grönområden som parker, gröna tak och dagvattenkonstruktioner.  

Gröna investeringar (eng. green investment) 

Inköp av klimat- och miljövänliga maskiner, utrustning eller fastigheter för produktion.  

Grön tillväxt (eng. green growth) 

Ekonomisk tillväxt baserad på låga koldioxidutsläpp och resurseffektivitet. Syftar till att säkra tillgången till naturresurser och främja socialt välbefinnande. 

Grön kemi (eng. green chemistry) 

Grön kemi syftar till att utveckla kemiska föreningar och processer som är så miljövänliga som möjligt för olika behov och att minska användningen av farliga eller skadliga ämnen i kemiska produkter eller processer. 

Grön logistik (eng. green logistics) 

I allmänhet handlar det om att göra transportkedjan så miljövänlig som möjligt.  

Grön övergång (eng. transition) 

En grön övergång är en övergång till en ekologiskt hållbar ekonomi och tillväxt som inte bygger på överkonsumtion av naturresurser och fossila bränslen. En hållbar ekonomi bygger på lösningar med låga koldioxidutsläpp, cirkulär ekonomi och lösningar som är gynnsamma för den biologiska mångfalden. 

Grön el (eng. green electricity) 

En allmän term för el som produceras från förnybara energikällor med liten eller ingen förorening. Se även förnybara energikällor. 

Grön ekonomi (eng. green economy) 

Den gröna ekonomin är produktutveckling och tillhandahållande av tjänster som har sin grund i miljöskydd eller energitrygghet. Typiskt sett är det en koldioxidsnål, resurs- och energieffektiv ekonomi som bevarar eller till och med ökar naturkapitalet och de fördelar det ger. Den gröna ekonomin är en övergång till en ny form av socialt agerande som syftar till att öka människans välbefinnande inom planetens bärkraft. Den förväntas också öka rättvisan genom att minska fattigdomen, upprätthålla sysselsättningen och fördela resurserna på ett ansvarsfullt sätt. 

Gröna jobb (eng. green jobs) 

Jobb inom de viktigaste sektorerna inom den gröna ekonomin som bidrar till miljöskydd och/eller energitrygghet. 

Se grön ekonomi. 

Myndighet (eng. authority; official) 

En person eller ett organ som enligt lag har befogenhet att fatta beslut om människors angelägenheter, t.ex. en tjänsteman, en myndighet, polisen, skatteförvaltningen eller ett närings-, trafik- och miljöcentralerna. 

Flödeshastighet (eng. flow) 

Flödeshastigheten eller det volymetriska flödet är den volym vätska som passerar genom ett tvärsnitt av en flödeskanal (rör, bäck, flod, flodbäcken etc.) i en tidsenhet. I SI-systemet är enheten för flödet kubikmeter per sekund, eller m3/s. 

Giltighetstid  (eng. validity period) 

Giltighetstiden kan kopplas till allt från lunchkuponger till presentkort, biobiljetter eller avtal. 

Tidvattenenergi (eng. tidal energy) 

Tidvattenenergi eller tidvattenkraft är en form av energiproduktion som bygger på användning av tidvatten. Typiskt sett bygger kraftverken på en kraftverksdamm, där vattenturbiner installeras, som avgränsar tidvattenflödet. 

Minskningar (eng. reductions) 

De processer och åtgärder som marknader, företag, regeringar och enskilda personer vidtar för att minska koldioxidutsläppen, till exempel.  

De minst utvecklade länderna, MUL (eng. least developed countries) 

Världens fattigaste länder.  FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) definierar de minst utvecklade länderna som länder med låga inkomster, dåliga mänskliga resurser och ekonomisk sårbarhet.

Y 

Yasso07-rapporteringsstandarder (eng. Yasso07 reporting standards) 

En rapporteringsmodell som mäter förändringen av kortsiktiga kolförråd i jordbruket, dvs. växtkällor och gödseltillförsel (grödor rapporteras inte). Yasso-modelleringen är endast tillämplig på mineraljordar (inte torvjordar) och förutsäger nedbrytning av organiskt material baserat på dess kemiska kvalitet och klimatförhållanden. Yasso modellerar inte mängden kol som hamnar i marken. Yasso-modelleringen används i den nationella rapporteringen av växthusgaser. 

Kommunalt avfall (eng. municipal solid waste, MSW) 

Vid slutkonsumtion av produkter, avfall som genereras i kommunerna, främst i hushåll och tjänster, i motsats till industriavfall som genereras i produktionen. 

Samarbetsförbrukning (eng. collaborative consumption) 

Se delningsekonomi. 

Gemensam användning (eng. communcal use) 

Ett system som ger oberoende användare tillgång till en produkt. Tillgången kan vara avgiftsbelagd och tjänsten kan vara företags- eller samhällsbaserad. Delad användning minskar behovet för en enskild person att binda kapital i en produkt. Det har till exempel utformats olika typer av samutnyttjande av bilar. 

Fotosyntes (eng. photosyntesis) 

Vid fotosyntesen använder växterna solljuset för att bilda socker och syre från koldioxid och vatten i atmosfären. Kombinationen är också det första steget i kolbindning. Växter använder ungefär hälften av den koldioxid de lagrar för att odla biomassa. 

Den ekologiska skuldens dag (eng. earth overshoot day; overshoot day) 

Beräknat som den dag på året då människans ekologiska fotavtryck överskrider jordens årliga biokapacitet, dvs. kapaciteten att producera förnybara resurser och hantera växthusgasutsläpp från användning av fossila bränslen.  

Överskott (eng. surplus) 

I kommunernas och samkommunernas resultaträkningar, kooperativ, föreningar och stiftelser är överskottet den vinst som motsvarar vinsten i företagens resultaträkningar. Ett överskott uppstår när räkenskapsårets inkomster överstiger utgifterna. 

Miljöbedömning (eng. environmental assesment) 

En bedömning av markens eller byggnadens historiska användning, inklusive provtagning och kemisk analys av föroreningar. Syftet är att avhjälpa tidigare miljöskador. 

Miljöindikator (eng. environmental indicator) 

En kvantitet som beskriver miljöns tillstånd och egenskaper och som används inom miljöräkenskaperna för att beskriva de förändringar i miljön som orsakas av en verksamhet och för att hjälpa till att jämföra miljöpåverkan i kvantitativa termer under en viss tidsperiod i förhållande till en viss faktor. 

Miljöavtryck (eng. environmental footprint) 

Det miljömässiga fotavtrycket syftar till att kombinera miljöpåverkan och fotavtryck (ekologiska, koldioxid- och vattenavtryck) som beskrivs i livscykelanalysen och tjänar som ett mått på en produkts eller tjänsts miljöprestanda. Det fungerar också som ett kommunikationsverktyg för miljöprestanda, utöver andra indikatorer.  

Miljöledningssystem (eng. environmental management system)  

Ledningssystem för att systematiskt hantera och utveckla företagets miljöprestanda.  

Miljöhandavtryck (eng. environmental handprint) 

Organisationer kan använda miljöavtryck för att bedöma den positiva miljöpåverkan som deras kunder kan uppnå genom att använda produkter eller tjänster som tillhandahålls av organisationen. Du kan läsa mer om miljöavtryck här. 

Miljömärke (eng. ecolabel) 

Syftet med miljömärkning är att ge objektiv information om produkternas miljöpåverkan och att styra produktion och konsumtion av produkter i en miljövänlig riktning. Miljömärkena gör det möjligt för företagen att informera konsumenterna om deras produkters miljömässiga konkurrenskraft. 

Se revision, certifikat. 

Miljögifter (eng. environmental toxins) 

Kemikalier som har släppts ut i miljön till följd av mänsklig verksamhet och som är skadliga för människor eller organismer. 

Sanering av miljöskador (eng. remediation). 

Avlägsnande av föroreningar från mark, grundvatten, sediment, ytvatten eller byggnader i syfte att skydda människors hälsa och miljön. 

Miljöansvar (eng. environmental responsibility) 

Företag som arbetar för att skydda den biologiska mångfalden och ekosystemen på ett sätt som inte överskrider naturens bärkraft. 

Återställande av miljön (eng. environmental restoration) 

Se restaurering. 

Miljöpåverkan (eng. environmental impact) 

Inkluderar negativa och positiva miljöeffekter som summeras för att ge en nettoeffekt. 

Miljökonsekvensanalys (eng. environmental impact analysis) 

Syftet med förfarandet för miljökonsekvensbedömning (MKB) är att minska eller eliminera de negativa miljöeffekterna av ett projekt. 

Företagsansvar (eng. corporate responsibility) 

Ett företags eller en organisations ansvar för dess sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter. Ansvarsfulla affärsmetoder tar hänsyn till företagets direkta och indirekta effekter på det omgivande samhället. 

Termen “företagens samhällsansvar” är dock vanligare, till exempel i offentliga organisationer. Hållbart företagande definieras som att man samtidigt tar hänsyn till tre dimensioner av hållbarhet – ekonomisk, social och miljömässig – i ett företags beslutsfattande. 

Z 

Generation Z (eng. generation z) 

Personer födda åren 1996–2010. Den här generationen känner inte till tiden före internet och mobiltelefoner. 

Noll avfall (eng. zero waste) 

Ett sätt att tänka som fokuserar på att minska avfallet och sträva efter en livsstil som inte genererar avfall som inte kan återvinnas. 

Zeitgeiströrelsen (eng. zeitgeist movement) 

Zeitgeiströrelsen är en global gräsrotsrörelse för en resursbaserad ekonomi. Rörelsen är öppen och har inget formellt medlemskap. Zeitgeiströrelsen strävar inte efter sina mål genom politisk handling, utan försöker få människor att agera annorlunda genom att främja sina egna åsikter.

Ä 

Smart growth (eng. smart growth) 

En form av stads- och transportplanering som syftar till att främja ett bättre liv för alla. Smart tillväxt sparar resurser, skyddar naturen, stärker lokala företag och skapar levande stadsdelar genom att använda befintliga byggnader och markanvändning för att utnyttja mindre områden på bästa sätt så att allt du behöver finns inom gångavstånd.

Följ oss på

Linkedin Youtube Link

Utbildning

Högsklolor

Kontakta oss

För media

Haaga-Helia ammattikorkeakoulu
Jyväskylän ammattikorkeakoulu - Kiertotalousakatemia
Novia ammattikorkeakoulu